Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Så föll till slut min lilla Pärlan för kylans hårda järngrepp. Över 30 minusgrader 3 dagar i rad var mer än vad bilen tålde och ett totaldött batteri var ett faktum. Tur det finns snälla grannar med startkablar som ville återuppliva Pärlan. Nu går den som en dans igen, man måste bara skrapa rutorna på insidan innan man kör men men...

Kylans hårda järngrepp var det. Helt galet svinkallt har det varit här den senaste veckan. Tror vår termometer var nere på -33,6 som mest, mysigt värre. Det är jättekul att gå upp på morgonen och se termometern visa just 33 minusgrader, och samtidigt veta att man ska jobba ute hela dagen. Jackan höll på att spricka på grund av alla lager kläder under, händerna och fötterna fryser hur man än gör och man tror inte att man har nån näsa kvar. Det finns dock vissa fördelar med att jobba när det är så här kallt; Backarna håller sej fina och nästan nypistade hela dagarna, det är inte många gäster som vill åka i backarna och det är iaf soligt när det är så här kallt. Med tanke på att det inte är så mycket gäster så kan man smita in i lifthuset och värma sej ganska ofta vilket behövs. Och så kommer det snälla pistörer som bokstavligt talat lägger mina fötter på elementet och säger "nu sitter du här en stund".

Trots kylan har senaste veckan varit toppen, mest beroende på ännu mer besök. Ett gäng orienterings-grabbar i Tege och en mamma i Björnen. Jag mår bra. =) Dom lediga dagarna skulle utnyttjas till max i skidbackarna och alla minusgrader kunde inte stoppa mej och mamma. Som sagt, backarna höll sej kalasfina hela dagarna, inga liftköer och i stort sätt ensamma i backarna, då kan det vara värt en eller två (eller 10) förfrusna tår. Duved i fredags var nog höjdpunkten, manchester-åkning nästan hela dagen och så en kopp varm choklad i indian-kåtan på toppen. Helt underbart.









Nu är köldknäppen över för denna gången, bara 1 minusgrad idag och oj vad lite kläder som behövdes. Och efter att ha skottat läktaren vid grillplatsen i Björnen så lackade svetten fint. Härligt och känna att man fortfarande kan svettas. ;-)


Nu har orienterings-gänget åkt hem.
Imorgon åker mamma hem.
Idag är det 32 grader varmare än i onsdags morse. Galet


Over and out.

Måste ju bara tillägga att även det väntade besöket var väldigt uppskattat och trevligt. Då fick jag bland annat träffat dom här två charmtrollen till kusinbarn.

Bruce Springsteen - Dancing in the dark

Den låten fanns med på Patriks spellista. Den låten har totalt fastnat i mitt huvud. Vet inte varför, men det går inte att låta bli att sjunga med och bli glad. Så jag tänker fortsätta sjunga den ett tag till...

Fick som sagt lite oväntat besök förra helgen och veckan har varit toppen. Lite jobb, mycket ledigt, skidåkning, nyårsfirande, soffmys, filmtittande, varmvattenbrist och marängschwisch (Ja det stavas så!!). Fler oväntade besök åt folket säger jag.

Julinlägger kommer här, jag har inte haft tid. Julen var trevlig och mysig men konstig. Nästa år vill jag vara hemma. Men som sagt, vi hade det bra här. Jobbade julafton, självklart iklädd tomteluva. Hem och vända, hann tack och lov se Kalle Anka, och sen julbord modell knytkalas i värmestugan i Björnen.
Julklappar hade jag fått med mej hemifrån så väl hemma igen efter julbordet visade det sej att även jag hade varit lite snäll i år. Tack för allt.
Kvällen avslutades med kultfilmeras kultfilm, Göta Kanal. Det kan inte bli bättre. Måste försöka ge mej iväg och se tredje Göta Kanal-filmen på bio för att se om dom har lyckatas följa upp succen.


Men ja, God Jul på er så här lite i efterskott. =)

 

Ibland blir jag glad. Jätteglad. Som igår. Hade jobbat, slappat och varit på gymmet en sväng. Mös omkring här i lägenheten när det helt plötsligt ringde på dörren. Jaha, det är väl nån granne tänkte jag. Öppnade dörren och förvåning är nog ett milt uttryck. Där stog Ola, Patrik, Rasmus och Erik. Te-kvällar är saknade, även om jag nöjer mej med en kopp te...


Och idag kom fler underbara människor på besök. Halva tjocka släkten ska vara här en vecka, detta besöket visste jag dock om...

Jag tror det här blir en bra vecka. =)

Så dåligt så det är fruktansvärt roligt...


http://www.fok.se/adventskalender2009/


Ta er en titt.

Julafton om fyra dagar. Det känna helt mysko... Nog för att det är julstämning och snö så det räcker här men ändå. Det känns ändå inte som jul. Ingen familj och släkt, inget julgodis, inga adventsljusstakar, inget julmatlagande, inga julgardiner...ja ni fattar. Massa smågrejer, men det märks. Och det hela för andra året i rad. Nästa jul kanske jag skulle vara hemma? Det är nästan så jag saknar mammas alla tomtar men det skulle jag aldrig våga erkänna.

Imorgon är det första dagen på jobbet. Det ska faktiskt bli hur kul som helst. Jag ser fram emot det här. Möta glada gäster och ha det bra ute i snön. Glöm förresten vad jag skrev om Tottliften i förra inlägget. Jag var för klen för den. Ja, för klen. Så nu blir det Lokatten och Högåsliften istället. Lasse får ta Tott och så får väl jag försöka biffa upp mej lite under säsongen. Har skaffat ett gymkort nu iaf så det är väl ett steg i rätt riktning. =)

Gav längdspåren en omgång idag, eller, det var kanske snarare tvärtom. Herregud säger jag bara... Tur det inte var så mycket folk ute i spåren idag. Det blev ett par snygga vurpor i snön och kilometertider ska vi inte ens prata om. Men kul hade jag. =)

Over and out! 

Fy fanken vad det har snöat dom senaste dagarna. Varje morgon har vi fått leta, skotta och skrapa fram bilarna. Härligt. =)  Men det är toppen. Ca -10 om dagarna och massor massor massor med snö, vad mer kan man begära?

Helgen blev en ganska lugn sådan, mest för att försöka bli av med den lilla förkylningen. Spatserade bort och tittade på världscupen i lördags. Anja och resten kämpade på i backen. Jag tog mej några åk jag också men det var mest puckelpist så njaa, det blev inte så många åk. Det blev en sväng på den lilla men ack så mysiga julmarknaden på torget. Ursäkta men Bubbetorp kan slänga sej i väggen.







I söndags nöjde jag mej med att titta på världscupen på tv. Under kvällen hade jag och min sambo Rebecca filmmys med en av tidernas bästa filmer, Pay it forward. För övrigt har jag och Rebecca det hur bra som helst i vår lägenhet på Torpet. Vi har spridit ut oss riktigt bra och vi förstår inte riktigt hur vår tredje sambo Ida ska få plats här när hon anländer i februari.

Och nu är det utbildning, massa info och intro hit och dit. Det går galant det här. Imorgon är det sista dagen på utbildningen, sen är det full fart på jobbet. Min lift i vinter bli Tottliften. Så alla som ska till Åre förstår ju att det är i Tottliften man ska hänga hos liftvärd Susanne.
Utbildningen har varit kanon. Vilken härligt gäng vi är. Igår blev det ett par skrattanfall innan dagen var slut. Viagra, historier utan poäng och fina ord om varandra var riktiga höjdare.

Nehe, godnatt mina vänner.

Det fanns tydligen förkylningar i Åre också. En av dom hittade mej igår kväll och vill inte försvinna. Nu har jag inte riktigt tid med att vara sjuk. På måndag börjar jobbet och då är det nog bäst om man är fit for fight. Så nu är det kurering på heltid. Inte roligt alls, framför allt inte när det vankas förfest på Kläppen och utgång i byn. Typiskt. 
Jag kommer spendera kvällen med x antal koppar te, Gossip Girl som min sambo varit snäll att lämna till mej och så ska jag självklart titta på när Erik vinner Idol. =)

Igår var det 10 minusgrader här. Idag är plusgrader. Om nu någon skulle undra...

Nehe, dags att återgå till soffan. Hoppas jag är piggare imorgon för då ska damerna köra världscup här i Åre, det vill jag se live och inte på tv.

Adjöss och tack för fisken.

Den något baktunga Pärlan lämnade Nättraby i tisdags morse. Efter många timmar och ett par felkörningar så nådde jag målet; Hotell Karna i Uppsala. Hos Karna blev det cykling i mörker, myspys i soffan och så träning med OK Linne. Jag törs nog lova att det var den sista barmarksträningen i år. I skogen var det lagom blött och lerigt. Det är så skönt att bada när man känner att man först trampade igenom ett tunt istäcke. Lagom trötta och med lera upp till öronen blev det efterlängtad dusch, bastu och mat med Linne-folket.
Tack för mycket trevligt besök i Uppsala, jag kommer i april igen Karna. =)

Igår fortsatte den långa färden och aldrig förr har jag kännt mej så manlig. Jag syftar inte på att jag satt och skrålade Fångad av Stormvind utan på att jag flera gånger längs vägen stog med huvudet rakt ner i motorhuven. Spolarvätska hit, kylarvätska dit och oljestickor till höger och vänster. Heja Susanne lixom. Men att fylla på olja tillhörde överkursen så då fick några snälla gubbar på Statoil rycka in.

Efter att ha slirat dom sista 5 milen fram till Åre så kom jag i alla fall fram. Nu är jag här, ikvarterad i lägenheten på Granlidsvägen. Min ena sambo har varit på besök men flyttar inte in förrän på söndag. Den andra sambon kommer i februari.

Åre är underbart. =)  Termometern visade -10 C i morse, här ligger en hel del snö och det står en tjusig julgran utanför mitt fönster.
Och Skidåkningspremiären, jodå, den är avklarad. Det blev 2 åk idag. Mmmmm, härligt. =)


Allt för nu.