Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Det var längesen och jag har saknat det. Men igårkväll tränade jag skrattmusklerna lite när jag tittade på ännu en produktion av Galenskaparna och After Shave. Det blev en ny bekantskap för min del, föreställningen Lyckad nedfrysning av Herr Moro från 1994. Besviken blev jag inte och man undrar gång på gång var denna mannen-myten-legenden Claes Eriksson får allt ifrån. Helt otroligt.

Det finns fortfarande några filmer med dom jag inte har sett. Ska nog försöka få tag på dom.


Vet ni vad cellofan är?
Cellofan är en svordom som företrädesvis används av uppretade cellister.

I lördags var det resningen med stort R här hemma i huset. Vinden skulle gås igenom, kvadratcentimeter för kvadratcentimeter. Och tro mej, här finns några kvadratcentimeter. Vi nöjer oss nämligen inte med en vind utan har två stycken. Med andra ord dubbelt så mycket skit.
Upp i ottan och full fart hela dagen. Rensa, slänga, minnas, skratta, nysa, kånka och bära, packa, packa om, få ångest och ont i ryggen. Vilken dag.
Men att vi rensade. Två överfulla släpkärror till Bubbetorps sopstation. Vi känner oss rätt nöjda.

Vad slängde vi då? Typ allt. Men bland annat gamla leksaker, kläder ingen människa någonsin kommer ta på sej, 3 ton väskor, prydnadssaker till förbannelse, fula lampor och framför allt galet mycket böcker. Helt sjukt vad böcker det fanns på den här vinden. Jag och Kajsa lyckades bygga ett berg när vi rensade och på så sätt blockera in oss själva på vinden. Spännande.


Kajsa och delar av vårt bokberg. Pannlampa är även ett måste när man rensar vinden...


Ja, det tar emot att slänga vissa saker. Det är så mycket minnen i allt. Man kommer ihåg böckerna mamma och pappa läste för oss, man kommer ihåg leksakerna som alla hade så fina namn och man minns kläderna som nu tyvärr såg ut mer som trasor. Men man kan inte spara allt, hur gärna man än vill. Och nu efteråt känns det rätt bra. Och vad mycket plats det blev på vinden. Nu kan vi börja fylla den med ny skit.

Tur att jag fick avsluta dagen med en cykeltur med Ola och Erik. Precis vad jag behövde efter en dag på vinden. Tack.

Adjö!!

Ja. Det får vi som sagt se. Hur det ska gå denna vintern. Ingen som vet.

Men en sak är säker; Vintern 2010/2011 kommer att spenderas i Åre och med titel Liftvärd ska jag försöka se till att gästerna har det bra. Wohooo.
Ska bli kanonkul att komma tillbaka.
Jag hoppas på sol, lika trevligt folk även denna vintern, gärna lite varmare än 35 minusgrader, fruktansvärd mössbränna och många kilometer i längdspåren.

Simma lungt. Snart kör vi.

Jag har köpt ny leksak.
Trampa trampa trampa.
=)

För två veckor sen var helgen planerad, kvalitetstid med pappa och Kajsa var bestämt. Så vi packade in oss i bilen och satte kurs mot vackra Österlen i Skåne. Jag själv har aldrig farit runt särskilt mycket i dessa trakter och såg fram emot det hela. Och besviken blev jag inte. Skåne är så mycket mer än ett platt landskap där man inte förstår vad befolkningen säger. Det är otroligt fint, inte alls särskilt platt och jag förstår faktiskt vad dom säger.

Första stoppet blev i Kivik. Så här några veckor innan den stora äppelmarknaden drar igång var det en ganska lugn lördag där. En fika, promenad i "stan", en liten outlet och promenad i hamnen bland alla fiskebodar. Tvingade även ut mina familjemedlemmar på helgens första (men långt ifrån sista...) cachingrunda.
Färden fortsatte till musteriet där lite drycker inhandlades.



   

Sen ska vi slå hål på den där myten om att Skåne är platt och det med besked. Har ni besökt Stenshuvud? Om inte, gör det. Väl värt ett besök. Efter en lång och svettig promenad i stort sätt bara uppför så fick vi lön för mödan. Verkligen huuur fint som helst och både Hanöbukten och Bornholm kunde anas. Efter att ha njutit av utsikten och letat bland mossiga stenar traskade vi neråt och fortsatte söderut.



 

Vinkade till Simrishamn genom bilrutan innan vi tog småvägarnas småvägar till vårt boende i Löderup. Ett mysigt litet B&B mitt ute i ingenstans. Me like! Tog en promenad i Hagestads naturreservat och bara njöt av tystnaden och tånglukt. Ja förlåt, men det luktar hemma på nåt sätt.

Vi fortsatte leka turister på kvällen då vi besökte Ale Stenar. Rätt häftigt ställe det där och många teorier finns om vad som egentligen ligger bakom denna mystiska stenformation. Många kort försöktes ta, mer eller mindre lyckade, i den fina solnedgången. Lite mat i Ystad innan vi somnade gott i den omgjorda cykelverkstaden i våra rum; Rum Monark och Rum Cresent.



 

Efter en fenomenal frukost tackade vi för oss och begav oss norrut. Första stoppet blev i Simrishamn. Oj vad tyst det var här en söndagmorgon. Det enda som var öppet var några fik längs de mysiga små gatorna. Vi lyckades logga en nano-cache och springa på en kustbevakare innan vi begav oss. Nästa stopp; en campingplats utanför Kivik där Arne och Lisa och många andra hade samlats för dragspelsstämma. Vi bjöds på härlig underhållning och fika i sensommarsolen. Tack!

 

Sista stoppet blev på Ekohallen där vi gjorde av med lite pengar innan vi till tonerna av Johnny Cash rullade hem till Nättraby. 
Mycket trevlig helg och Österlen åker jag gärna tillbaka till.

Känner ni henne som skulle ringa och omboka en resa på jobbet. Ringde numret som stog på hemsidan. Världens suraste tant svarade "Men du kan inte ringa hit, du måste ringa till resebyrån på söder" på äckligt hemsk stockholmsdialekt (ja förlåt, men det var äckligt hemsk stockholmsdialekt). Ringer till resebyrån på söder, "Nej men hit ska du inte ringa, du måste ringa till online-supporten. Ringde till online-supporten som inte öppnade förrän senare...