Tro det eller ej men det blev jul även i år. Och nästan till och med en vit sådan. Halvvit iaf. Lite slask är smällar man får ta här i södra Sverige. Snökaos på vägarna är något annat man får räkna med och därför var jag väldigt glad när Kajsa och Fredrik till slut kom fram dagen innan julafton. Ja, Kajsa hade hittat hem Luleå och Fredrik skulle ge sej på att fira jul med Ahlm-släkten. Stackars pojk...
Inget paket under sängen på julafton och ja, kanske ska jag börja acceptera att jag är för gammal för sånt. Hur som helst, frukost i Nättraby innan vi for iväg till Långö där kvällens tillställning skulle äga rum. Tur mamma har så stor lägenhet...eller? Nej just det, soffbordet fick vi lägga i Kajsas säng bara för att få plats med långbordet och alla stolar. Den fantastiskt ståtliga granen hade hon gömt i hörnet så att den inte skulle komma till skada. Sen var väl allt som en ganska vanlig jul där hemma och det kändes bra. Mamma bjöd på sin hemmagjorda glögg med blandad förtjusning, vi tvingade Fredrik att äta lutfisk till lunch och sen började den eviga väntan. Först väntan på Kalle. Sen väntan på att gästerna ska komma. Sen väntan på mat.
Eller nja. Så mycket väntan var det inte. Kvällen försvinner rätt fort och gå hungrig behövde nog ingen göra. Mammas 144 hemmarullade köttbullar gick ju inte ens åt, trots att Kajsa och Måns åt några för många? ;-)
Så dags för den obligatoriska julklappsleken. Alla har köpt en julklapp som ska passa alla, dess läggs i en hög på bordet och sen kastas det tärning på hemlig tid och när tiden väl är slut får man dom klapparna man har lyckats samla på sej. Inte rättvist för fem ören men väldigt roligt.
Årets mest eftertraktade julklapp var sticketröjan som inte alls var en sticketröjan. Och whiskeyflaskan som inte alls var en whiskeyflaska.
Till slut. Äntligen. Ja det spelar ingen roll att vi inte har några små barn med på julafton, alla sitter ändå bara och väntar på julklapparna som inte kommer fram förrän ganska sent i den här släkten. Men till slut så. Pappa fick agera i tomte i år och det gick ju bra förutom att han tog tillbaka julklappar han redan delat ut.
Jag måste varit väldigt snäll för fick en hel hop med fina julklappar. Tack tomten. =)
Trötta och nöjda tackade vi för oss och kunde konstatera att det brann på Björkholmen men att Långö överlevt ännu en jul.
Lite farande hur julen till och på juldagen satte vi kurs mot Bredaryd. En liten joggingrunda för att jogga bort några köttbullar, för att sen kunna fylla på med mer mat förstås.
Ett mycket trevligt knytkalas hos Fidde på kvällen. Vi kan nu allt om hur man knarkar och smugglar Kat. Kan säkert vara bra att kunna...? =)
Annandagen for vi till Jönköping för att äta middag. Eller för att äta kött, mycket gott kött. Jag övergav sen klanen Johansson som skulle heja fram HV¨71 till seger medan jag satte mej på tåget för att åka hemåt. Någon måste ju jobba i mellandagarna.
Två dagars jobb, helt okej arbetsvecka.
Ännu mer okej var kvällsmötet med Trillingarna Toffs. Detta mötet började med varma mackor och På Spåret och avslutades med ett par timmar i jaccuzin. Jo tack. 3 russin klev sen upp ur vattnet och hade då hunnit avhandla det mesta. Bra tjejer det där.
Avslutade den veckan med ett biobesök på Kajsa. Vi skulle se The Hobbit och jag hade panikläst boken för att uppdatera mej något av vad som väntade. TOTALT meningslöst. Inte en siffra rätt från boken ändå, dom har ju ändrat allt, utom möjligtvis själva grundidén. Men aja, jag tyckte om filmen. Helt klart sevärd men ni behöver inte göra er besväret att läsa boken innan.
Så fanns det bara en sak kvar att göra det här året. Logiskt nog var det att fira nyår. Vi var ett alldeles lagom litet gäng som ockuperade mammas lägenhet för att laga 3-rätters och ha en trevlig kväll. God mat, trevligt sällskap, omöjliga frågor på TP och ett fint fyrverkeri från Stakholmen. Jag tackar och bockar för 2012. Försöker intala mej själv att allt som hänt har varit positivt också och att det kommer att hjälpa mej.
Gott Nytt År på er!
