Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Första advent är avklarat. Andra advent blir sista helgen här hemma i söder för i år. Tredje advent kommer att spenderas i ett förhoppningsvis snövitt Åre. Yes.

Adventshelgen har varit toppen. Men kan det bli annat när man tillsammans med några härliga vänner plöjer sej igenom tidernas bästa julkalender. Nej, jag tror inte det…

I fredags var det julmys. Vanlig glögg och så tranbärsglögg med ingefära och chili. Det luktade väldigt skumt men smakade inte alls illa faktiskt. Pepparkakor och så har vi det här med tidernas bästa julkalender, jag pratar förstås om Sunes Jul. Helt klockren rakt igenom och med mannen, myten, legenden – pappa Rudolf så höjer den sej ytterligare några snäpp. Hans skidvalla är en riktig klassiker.

Lördagen började på stan med Sandra. Vad vi gjorde? Ska använda ett uttryck som min vän Svilling lärde mej för ett tag sen; vi lördagade oss. Trallade omkring på stan, tittade på folk, fikade och bara hade det bra i lagom tempo. En mycket trevlig dag och Sandra köpte en mössa, nej Sandra köpte två mössor, kors i taket. =)

Det blev en springrunda i mörkret sen, tack för att det finns pannlampor. Kvällen fortsatte sen ungefär där fredagkvällen slutade. Glögg blev te, pepparkakor blev kladdig kladdkaka men Sunes Jul, det består. =)
Fast blev en film först, California King. En ganska gullig och lite smårolig film. Den är helt klart värd en titt.Sen rullade klassikerna på. Snöbollskriget mot grannen är också en riktig höjdare.

Kvällen avrundades med att vi satte in kladdkakan i städskåpet, kom ut ur garderoben och begravde döda hundar levande. Det hela slutade med att bilen vägrade starta och Susanne fick lära sej poängen med rattlås.
Ett tack till Rasmus, Erik och Ola för trevliga Sune-kvällar.
Vi har ju faktiskt hälften kvar, och medans vi väntar på andra halvan så kan ni fortsätta leta efter eran thailändska diskhjälp. =)

Igår blev det IKEA i Kalmar (haha, jag kan inte ens skriva Kalmar utan att skratta och tänka på ett visst djur som lever i skogen). Inga större inköp men det är ändå alltid lika mysigt att vara där.

Nu tar vi ny vecka.
Over and out.

Så var man vaccinerad mot svinet. Baconfebern. H1N1.
Kärt barn har man många namn.

Och än en gång är jag väldigt glad och tacksam att jag känner personalen på Nättraby vårdcentral. Är även glad och tacksam att dom känner mej och mina tramsiga och obotliga fobier mot nålar. Idag fick mamma Svilling rycka in medans Clarita satt brevid och halvt skrattade åt mej. =) Det är mina idoler det där. Dom och bedövningsplåster.


- Nu du Yvonne. Här kommer en du får hålla i.
- Jasså, ska vi hålla handen?
- Det är nog bättre om ni spänner fast mej nånstans.
- Susanne du borde vara härdad...

Har nu avslutat min webbutbildning om värdskap. En utbildning som alla blivande säsongare till Åre skulle göra. Det var en rätt kul och intressant kurs det där. Man fick lära sej mycket om värdskap, Åres historia och hur vi kan möta gäster på bästa sätt.

I samband med avsnittet om våra utländska gäster så pratades det en del om fördomar och förutfattade meningar. Visst har vi dom. I Danmark dricker dom bara öl hela tiden, i Norge har alla lusekofta och i Ryssland går alla omkring i pälsmössa. För visst är det så?  Eller kanske inte...

I vilket fall som helst så dök det upp en lista på vad utländska gäster har för fördomar om Sverige och svenskar. Jag tyckte den listan var rätt kul så jag bjuder på den här. Stämmer den på dej kanske?  =)

Lagar och förbud mot allt
Snåla
Går omkring i träskor & träningsoverall
Dricker mycket
Snusar
Kör Volvo
Självmordsbenägna
Introverta
Stela
Frigjorda kvinnor
Alla kvinnor är blondiner
Hunden är viktigare än familjen
Svenskar kan inte laga mat


Heja Sverige!

I lördags var en mycket trevlig dag.
Det började med ett lagom seriöst träningspass med klubben i Brunnsparken. Knäpp-OL hade vi döpt det till och ja, lite knäppt var det allt.
Det var en kontrollstafett, stjärnorientering. Men istället för att varje 2-mannalag skulle hänga ut en skärm, en numrerad snitsel eller något annat tråkigt så gjorde vi det hela lite mer intressant. Ett lag sprang med en julgran, ett med en pulka och ett annat lag med en uppblåsbar stor banan. Kämpigast hade nog Ragge och Björn som fick springa med en dammsugare. Jag och min lagkompis Fredde kämpade på med vår solstol.
Förste man sprang ut till kontrollen och lämnade saken och sen tillbaka till startplatsen, andra man i laget sprang ut till samma kontroll och hämtade tillbaka saken. Så här höll vi på en stund. Det var fint väder, de flesta kontroller låg nere i Brunnsparken och alla glada helgfirare som bara tänkte ta sej en promenad i parken fick sej några goda skratt när det helt plötsligt kom någon springande med en dammsugare.
Som grädde på moset var det väldigt fri klädsel som gällde. Vissa hade verkligen gått in för det där,  som tex Henke som kom i glittrande vita paljettbyxor och magtröja, eller Fredde i sin guldpyjamas. Vilket ledde till ännu fler skratt från folket i parken...
Min mamma tog det där med fri klädsel på allvar. Gode gud... När vi skulle åka funderade jag på att ta en egen bil till träningen så ingen trodde vi var släkt. Men men, så vann mamma pris för bästa klädsel också. =)



   


På kvällen var det sen dags för Årsfest.
Tv-inspelning stog på schemat. Gästerna möttes av oss i inspelsningsteamet. Det var sminkös, studioman, crew, fotograf och en skum programledare. Det skulle bli inspelning av Vem vill bli miljonär - Ronnebyversionen. Den förvirrade vikarierande studiomannen försökte hålla koll på allt, sminkösen stövlade in mitt under sändning och självklart försökte fotografen fånga allt på bild. Man jobbade sej uppåt på vinststegen och man kunde vinna både lyckan att få arrangera en tisdagsträning och en garanterad plats i propaganda-laget på Vittuskavlen. Vilka priser lixom.





Livlinor? Jo det fanns. Man kunde fråga publiken men dom var helt världelösa. Man kunde även ringa en vän men vi ringde fel och hamnade hos Orion men tyvärr var vi inte intresserade av att sälja julgranar på torget. Inspelningen flöt på bra och jag tyckte jag skötte mej fint som crew och det stora ansvaret att hålla upp skyltar så publiken förstog när dom skulle applådera och när dom skulle vara tysta.
Blev nån miljonär kanske ni undrar?  Nej inte med våra kluriga frågor som tex kunde se ut så här:

Varför är Marianne glad?
A. Kjell har tappat bort sina bilnycklar
B. Kjell har tappat bort sin mobiltelefon
C. Kjell har tappat bort sej själv
D. Marianne har tappat bort Kjell

Rätt svar: Alla alternativen.

Kjell vann förövrigt ett pris under kvällen. En sån där sak med massa klädnypor på. Där kunde han knäppa fast sin plånbok, sina bilnyklar, mobiltelefon och annat viktigt. Vad tror ni Kjell glömde på festen innan han gick hem....?  Jisses.  =)

Efter denna superhärliga inspelning blev det mat på Bergslagskrogen, mycket god mat. Jag och mina trevliga bordsgrannar utbytte många fina historier under kvällen om både mat, skidor och flygande takboxar. Kvällen rullade på med prisutdelningar, charader, fina tacktal och supergod efterrätt.

Tack för en mycket trevlig kväll.
Ronneby OK är en fin orienteringsklubb. Så fin att vi delar med oss av både choklad och schampoo.

Lasse Lasse Lasse

Lars Winnerbäcks konsert i Karlskrona i söndags.
Behöver inte skriva så mycket.
Magiskt.
Underbart.
Tiden går alldeles för fort på hans konserter.
Det räcker.


PS. Oberservera att det var helt underbart trots att Lasse ser ut som stryk i håret och att vi hade 4 idioter framför oss i publiken. Vi hoppades in i det sista att dom skulle slå ihjäl varandra men tyvärr...

Tralalala...
Dagarna rullar på. Snart är det dags att åka till Åre. YES! Ska nog börja ta tag i packandet snart.

Men nu är det helg och en trevlig sådan har jag på känn.
Tramsträning och årsfest med orienteringsklubben idag och imorgon blir det Winnerbäck-konsert. Fick ett litet smakprov på konserten igår när Markus och jag håller vår tradition vid liv. Jag lovar, jag ringer dej imorgon.

Igår lekte jag och mamma Äntligen Hemma. Väv skulle upp så med tapetklister i högsta hugg for vi omkring. Vilken fredagkväll lixom. =)  Men bra blev det. Martin Timell kan slänga sej i väggen.


Nu är det snart dags att åka.
Trevlig helg på er!

The walk has all been cleared by now
Your voice is all I hear somehow
Calling out winter
Your voice is the splinter inside me
While I wait
And I remember the sound
Of your November downtown
And I remember the truth...

-Vad gjorde du i lördags?
-Jag sprang orientering.
-Jaha, vad gjorde du mer då?
-MER??!! Tror du jag hann göra nåt mer??



Så var det dags för årets orienterings-drabbning. Kvällen vi alla väntat på ett helt år. Kvällen man tror att man är förberedd på. Kvällen då man inte har en aning om vart man kommer hanmna, och när man kommer hamna där...

Det är förstås Plockepinn. Förmiddagen gick mest åt till att slappa, det blev lite matlagning och sen helt plötsligt var det dags att sätta sej på bussen mot hemlig destination. I år hamnade vi i Näsum.
38 patruller skulle ge sej ut. Som nummer 18 i startordningen startade vi, Erika, Jonas och jag. Klockan var nu ca 16:30 och det var redan bäckmörkt ute.


Jag och Erika var pigga och glada innan start. Hur vi såg ut efter ska ni vara väldigt glada att det inte finns någon bild på.



Första slingan, 3,5km, gick helt okej. Förutom en megabom. Stenar i grönområden är underbara. Framför allt när kartan in stämmer...
Andra slingan, 3km, gick rätt bra. Det var några kontroller som ställde till det lite för oss. Grönområden även här såklart.
Total tid på dom första slingorna: ca 3 timmar. Med andra ord mina bästa två första slingor någonsin. =)

    Slinga 1 & 2

Dom hade varit rätt så snälla på dom två första slingorna i år. Inte bara en massa hemska grönområden (även om det var gott om dom också) utan en hel del öppen fin skog. Det tackar vi för. För att väga upp det här så var backstrecket extra spännande i år.

Tredje och sista slingan, ca 10km. Backstreckskarta från 1956. Nu kom ösregnet. Skönt för oss....
Började med att bomma ettan med en hel del. Men vi var tack och lov i gott sällskap när vi letade som galningar en stund. Till slut dök den upp. YES!!  Den tappra skaran som letat vägrade sen splittra på sej. Eller om vi ska vara ärliga, vi vägrade släppa Micke och Carina. =)  Uppför höjder, längs vägar, genom grönområden, badandes i kärr och bäckar så kämpade vi på och tvåan och trean gick galant.
SEN blev det intressant. Fjärde kontrollen var inte sammarbetsvillig. Inte nånstans ärligt talat. Vi letade, gick runt, kom tillbaka till samma ställen, nya gissningar, ny plan, lite mer letande. Så här höll vi på i säkert 1,5 timme... Sen helt plötsligt. Vi visste var vi var. Wohooo... Synd bara att det var ca 2km ifrån kontrollen. Men men, det var positivt där vi stog dyblöta, lite lagom kalla och övertrötta... Ett försök till. Men neeej, det ville sej bara inte.
Vår 15 man stora klunga delade upp sej. Hälften gav upp och gick till målet. Hälften fortsatte att leta.
Jag tillhörde gänget som gav upp. Vid midnatt nådde vi målet.

Total tid på alla 3 slingor: ca 7,5 timme. Nattorientering i spöregn. Det är grejer det. =)



Fick dock ett mindre utbrott en stund senare när viss information kom fram. När vi gav upp så stog vi ca 30m ifrån kontrollen som vi letat efter i timmar. Klungan som fortsatte leta hittade den ganska snabbt efter vi gett oss av. Känns inte alls surt.......
Men men. Jag hade en riktigt trevlig natt ändå, tro det eller ej. Vid 01:00 blev det middag i Bunkern, därefter prisutdelning och sen godnatt. Hade dock lite problem att sova för hur jag än la mej, hur jag än vred och vände på mej så bara skrek benen.

Dagen efter är man inte jättepigg. Att gå 5 meter är hemskt, det gör ont precis överallt. Det är som en rejäl jädra bakfylla, trots att det inte varit en droppe alkohol inblandad. Nu vill mina ben vila lite...

Man kan ju fundera på vad det är som gör att man orkar så länge egentligen. Det finns inte energi i kroppen till 7,5 timme. Envishet? Hemlängtan? Jävlar anamma? Allt för att hålla värmen? Totalt idioti? 


Det kan vi fundera på till nästa år, för då kommer vi igen på Plockepinn 2010.
Over and out.

Min senaste leksak ser ut så här. Han går som en dans. Förutom häromdagen när han vägrade starta. Haha. I sånna lägen är jag väldigt glad att jag har en pappa som kan det här med bilar... Så nu mår Pärlan prima igen. =)

Förra veckan var en mycket fin vecka.

Började med att hälsa på HipHop-Ida på onsdagen. Där blev det mat, promenad, ett besök i OL-fyran hos ett gäng trevliga grabbar och så avslutades självklart kvällen med film. The Ugly Truth blev det denna gång.



Sen övergav Ida mej för att åka till NSM, vilket sätt lixom. =)  Jag tog en sväng till Norrköping och hälsade på Jifer. Där blev det djupa samtal, vi krossade min framtid, hade mys i soffa, diskade i en evighet och avslutade kvällen med en öl. Det var vi värda. Ja jag drack öl och det var inte jätteäckligt....

Resten av veckan våldgästade jag min vän Leeeeena och Emil. Även Karna våldgästade och tillsammans hade vi en mycket märklig och underbar helg. =)
På fredagen skulle vi spana på Roger men han var ledig så jag spanade på alla Lenas provrör och andra avancerade kemiska saker jag inte förstog mej på. Jag förstog att vi försökte rengöra filter och att man bör ha gasmask när man hämtar lösningsmedel.  Tack gode gud att jag inte läser kemi...



På kvällen skulle vi gå till HG och dansa och ha trevligt tänkte vi. Vi gick till HG, åt god mat, ritade mysko teckningar, tog fula kort, delade ut telefonnummer och hade stort mästerskap i pilkastning. Det var roligt det, synd bara att vi inte var så bra. Sen var det då dansen. Hade musiken varit okej hade vi nog stannat en stund. Nu var det katastrof musik.

Ursäkta ska du spela här hela kvällen?
Ja.
Jaha. Hejdå.

 Så efter att ha skrattat åt hängsle-dansaren så gick vi hem och sov. Godnatt.


Lördag och dags för årets händelse. Eller ja, en av dom. LEGO-Trippen 2009.
Med tanke på att vi kom jättesist för två år sen hade vi inte så stora krav på oss själva. Vi gick dit med inställningen: Vi bygger nåt jättefult så vi åker ut så vi kan gå hem och äta tacos istället.

Tjejlaget "En Grabbgrej" blev kvar i tävlingen lite längre än planerat. Vi vet inte ritkigt vad vi gjorde rätt den här gången men det blev en ärofylld tredjeplats. Wohooo, heja oss!


Lag "En Grabbgrej"



Lego-poolen och dom stentuffa domarna


Omgång 1
Tema: Vapen
Vår Motivering: Vi tycker inte om vapen så vi byggde en vattenpistol.




Semifinal
Tema: Bad Guys
Vår Motivering: Vi tycker inte om bad guys men vi tycker om badpojkar.



Final
Tema: Agent-bil
Vår Motivering: Eftersom vi alla vet att tjejer inte kan köra bil så byggde vi en häst och vagn.







Heja heja oss!


Sen fick vi äntligen gå hem och äta vår tacos. Sen blev det party party hela kvällen lång. Jifer dök upp och ligan var komplett. Det lektes lekar, vi drack tequila, tog ännu mer fula kort och så kanske det viktigaste. Vi dansade tidernas snyggaste dans. Titta och njut. Där stog vi uppradade framför datorn och härmade vår idol. Haha så dumt det måste sett ut men vem bryr sej?  Inte vi iaf...

http://www.youtube.com/watch?v=05nXkNxKkW4


Efter den lyckade uppvärmning drog vi vidare till Kårallen där vi dansade sönder oss hela natten lång, med eller utan legohuvud. Det blev några besök i baren också...
Mitt i våra snygga moves stukades en fot. Hahaha. Tack och lov inte en av mina fötter.
Kvällen avslutades (alldeles för tidigt) med Stad i ljus och vi begav oss hemåt. En del tog raka vägen hem på en skumpande pakethållare, andra tog en liten omväg via Statoil....

    



Söndag. Pigga klubben höll möte en stund innan vi dog i soffan. Tack och adjö för denna gång. Ni är underbara. =)

När jag slutade på mitt kära sommarjobb för ca 1,5 månad sen så tänke jag, 2,5 månader hemma, shit så uttråkad jag kommer bli.
Ack så fel man kan ha. För det första bara flyger tiden iväg. Bara en månad kvar till det bär av norrut. För det andra så har jag massor att göra så jag börjar nästan känna mej stressad. Stressad av att vara arbetslös och egentligen inte ha något vettigt att göra. Ja. Det här låter ju sjukt.
Vad är det jag gör då kan man undra?
Jag håller på med att göra en scrapbook från jorden-runt-resan. Eller nej, jag håller på att göra 2 stycken. Insåg ganska snabbt att jag aldrig skulle kunne välja ut bilder till bara en, så det får bli två. Att sitta med alla bilder, klippa och klistra, skriva små kommentarer och citat och bara minnas är underbart. Jag blir så glad i hela mej. MEN, det tar tid. Och jag måste bli klar med dom innan jag åker.

Lite utflykter blir det också runt i södra delen av vårt avlånga land. Förra veckan blev det ett besök på IKEA med pappsen. Den affären är spännande. Även om det bara står batterier och en fotoram på inköpslistan så räcker helt plötsligt inte kundvagnen till. Så slutade det även denna gång...


I fredags blev det en sväng till Lund med min lilla Sandra. Först ett stopp på Ekohallen där Sandra handlade massa saker till sin lägenhet, perfekt ju. Tyvärr hade dom ingen hatt att lägga på skohyllan. =) Vi fortsatte till Lund där Sandra kämpade sej igenom en tenta i statistik medan jag kämpade mej igenom stan och en kopp varm choklad. Riktigt mysig höstdag i Lund. Det blev ett besök i Sandras postbombaderade lägenhet innan vi styrde kosan mot Kallekrona igen. Nej just det, Biltema i Kristianstad också...herregud. Dom stängde 19:00. Vi var där 19:05. Sandra lyckas med sin underbara parkering utanför dörren blockera 3 parkeringsplatser och gången där bilarna ska köra men det tog vi ingen hänsyn till, det var kris. Hon slängde sej in, övertalade en vakt och vi kunde sen köra hem med en 26kilo tung motorställning.  =)
Vår bilresa med bildisco var annars väldigt spännande. Fartkameror, tröga bilar och diken väldigt nära...
Tack för trevlig dag vännen. =)


Sprang min sista orienteringstävling för säsongen i söndags. Nu får det vara färdigvimsat för i år. Hyltes 2-mil stog på programmet. 14 kilometer orientering i mossar och grönområden var jag inte tränad för men jag hade väldigt roligt ändå. Jag kämpade på och bommade inte allt för mycket, farten däremot fanns inte där den sista biten. Resultatmässigt var det verkligen ingen höjdare men jag bryr mej inte. Jag hade en superhärlig dag i Halland/Småland. =)
Dessvärre fanns det vissa som tydligen tyckte att det här var värt att nämna för allmänheten.



Det låter ju ganska bra det där enda tills man får reda på lite bakgrundsfakta. Som till exempel hur många som var med. Undrar ni hur många det var?  ÅTTA!!!  Verkligen värt att nämna i tidningen att jag kom sjua då....




Den här veckan har sen flytit på fint. Film- och tekväll på Annebo i måndags, mysigt värre. Fick även ett samtal från en redig räv vilket var väldigt skoj. Har ju inte hört den där härliga dialekten sen Fiji. =)

I tisdags bestämde sej kommunen för att stänga av vattnet hela dagen. Ååååh va roligt. Nej!  Så jag och mamma flydde fältet och hamnade först i stan. Där blev det ett besök på min kära Kustbevakningen.
Sen åkte vi till mormor och lagade mat och hängde en stund, hon hade ju vatten den lyckosten. =)


Onsdag - Söndag blir det Linköping. Återkommer om det. =)

Over and out.