Euphoria

0kommentarer

Okej. Det står lite i min plikt känner jag. Det borde knåpas ihop några rader om det där spektaklet vi bevittnade för några helger sedan. Jag har liksom inte hunnit, har haft fullt upp med att springa runt och sjunga Euphoria. ;-)

Nej, riktigt så illa är det inte. Men att missa Eurovision Song Contest finns inte på kartan, I looooooove it. Att Sverige var segertippade kanske vi inte skulle tro så hårt på, det snacket har ju gått förr. Men en bra låt, jodå.
Så kom kvällen och vi laddade upp med marängschwiss (jag kommer aldrig lära mej stava till det), Jonathan kom på besök och anteckningsblocket kom fram.
Programledarna vet jag inte ens om jag vill nämna i år. Det finns dålig engelska och så finns det ännu sämre. Men samtidigt, det är lite halva poängen med det hela och därför blev det ganskra bra. Och vi hade ju våra underbara svenska kommentatorer som helt klart förgyllde hela kvällen.
Låtarna då. Ja, några var helt okej och några kan åka hem och fundera över sina synder. Typ Österrike har några synder att fundera över. Malta har en fotdans jag skulle behöva lära mej och säg vad ni vill om Rysslands tanter men jag diggar dom. Är mest bara orolig över hur himla trötta dom måste ha varit där framåt småtimmarna...

Så började omröstningen och det bästa var nog egentligen inte hur bra det gick för Sverige utan att istället fokusera på Christer Björkmans ansiktsuttryck och kroppsspråk. Helt obetalbart. Även hans tydliga tendenser till att inte vilja släppa pokalen ifrån sej vid segerintervjun med Loreen. Haha, vilken kille...

Det bästa här hemma var att Jonathan var den som hade antecknat mest. Väldigt beskrivande och fina anteckningar om alla bidragen. Hans anteckningar var så fina att dom nu hänger dom kylen. I vår egen omröstning där Ruth, Ellen, Jonathan och jag själv var jury så blev det delad seger mellan Moldavien och Italien. Ja alltså det var förbjudet att rösta på Sverige. Annars hade såklart Loreen vunnit även där. =)

Jaha, Eurovision i Sverige nästa år då. Man kan ju hoppas på Malmö, då blir det nära och bra för lite sugen är jag allt...

Avslutar det här inlägget med att bjuda på Maltas bidrag. Som sagt, vi måste alla lära oss fotdansen.

Over and out.

Kommentera

Publiceras ej