Full fart mot helgen. Det blir halv dag på jobbet imorgon, sen tar jag mitt pick och pack och hoppar in i Orions minibuss och åker till Gnesta. Där ska det springas SM x 2 i helgen. Medel och stafett...
Over and out!
Over and out!
Idag är det exakt en månad kvar till äventyret börjar. Det ska bli så himla skoj...Wiiiieeeee =) Ja, jag har börjar packa...
Resplanerna ser ut enligt följande:
Thailand 21/10
Filippinerna 5/11
Australien 17/11
Nya Zeeland 17/1
Fiji 3/2
Usa 15/2
Hemåt 9/3
För övrigt har det varit orientering hela helgen. Vittuskavel igår där det blev en tredjeplats för mej, Sara och Karin. Vittuskavlen är en väldigt stor och seriös tävling. Typ som VM enligt Ingemar Ohlsson. Samma ställe idag och individuell tävling. Det gick väl sådär lagom bra. Jag var minsann snabbast på en sträcka, mellan trean och fyran. Förklaring till det: Jag sprang till fyran innan trean och visste med andra ord precis var den satt när jag väl skulle dit. Heja mej.
Over and out.
Resplanerna ser ut enligt följande:
Thailand 21/10
Filippinerna 5/11
Australien 17/11
Nya Zeeland 17/1
Fiji 3/2
Usa 15/2
Hemåt 9/3
För övrigt har det varit orientering hela helgen. Vittuskavel igår där det blev en tredjeplats för mej, Sara och Karin. Vittuskavlen är en väldigt stor och seriös tävling. Typ som VM enligt Ingemar Ohlsson. Samma ställe idag och individuell tävling. Det gick väl sådär lagom bra. Jag var minsann snabbast på en sträcka, mellan trean och fyran. Förklaring till det: Jag sprang till fyran innan trean och visste med andra ord precis var den satt när jag väl skulle dit. Heja mej.
Over and out.
"Fotboll, pfff, det är bara för mesar.
Tacka vet jag orientering, ligga där
i en kärr efter 7 timmars löpning."
/citat Fransson.
Tacka vet jag orientering, ligga där
i en kärr efter 7 timmars löpning."
/citat Fransson.
Om nu någon orienterare läser det här, skulle ni vilja svara på följande frågor.
1. Hur ofta springer man ett lopp på 7 timmar?
2. Om ni nu gör det, brukar ni gå och lägga er i ett kärr efter det?
Jag kan börja svara.
1, Jag har sprungit (gått, krupit, dött) ett lopp en gång som tog 7 timmar och 4 minuter. Men Plockepinn är ju som det är....
2. Nej tack. Om man nån gång ligger i ett kärr så är det ju typ mossfotboll eller något liknande som pågår.
Onsdagsträningar i klubben bjuder på mycket intressant som ni förstår. =) Bland annat går det får i hästhagen och hästar i fårhagen. Det kan ju göra vem som helst förvirrad....
I morgon blir det vilodag. Godnatt.
Dagens ord: geo-caching
och så möjligtvis röda strumpor. Fråga mej inte varför...
och så möjligtvis röda strumpor. Fråga mej inte varför...
Orienteringsträning i ösregn är alltid lika uppfriskande. Man är allt lite nöjd med sej själv efteråt.
Okej, det gjorde inte så ont. Men hur skulle jag kunna veta det? Jag har inte tagit en spruta sen mellanstadiet. Sen är det ju då någon som har hittat på att man behöver det ena vaccinet efter det andra när man ska ut och resa. Mycket dum uppfinning.
Vi kom dit. Ida fick sina sprutor utan problem. Jag bröt ihop. En timme, 2 bedövningsplåster och x antal tårar senare hade även jag överlevt detta. En i varje arm så det skulle bli jämnvikt som sköterskan sa. Tack lixom. Men jag ska ärligt erkänna att jag knappt kände dem. Och det är ju positivt med tanke på att vi måste dit en gång till innan vi åker och ta en spruta till....suck. Jag ska ladda mentalt till dess.
Jag kände mej dock lite stolt efter (tro mej, det kunde gått så mycket värre) och firade det hela med en promenad i Bastasjö och kladdkaka. =)
Cilla försökta muntra upp mej på jobbet inför sprutorna. Tyvärr hjälpte det föga när hon är minst lika rädd om jag. =) Trevlig dag på jobbet idag annars . Vi är inte så många där nu mån-tis och det blir det trevlig stämning av nån anledning.(inte för att det inte är det annars men ändå) Lite samtal då och då har ingen dött av. =)
Godnatt!
Vi kom dit. Ida fick sina sprutor utan problem. Jag bröt ihop. En timme, 2 bedövningsplåster och x antal tårar senare hade även jag överlevt detta. En i varje arm så det skulle bli jämnvikt som sköterskan sa. Tack lixom. Men jag ska ärligt erkänna att jag knappt kände dem. Och det är ju positivt med tanke på att vi måste dit en gång till innan vi åker och ta en spruta till....suck. Jag ska ladda mentalt till dess.
Jag kände mej dock lite stolt efter (tro mej, det kunde gått så mycket värre) och firade det hela med en promenad i Bastasjö och kladdkaka. =)
Cilla försökta muntra upp mej på jobbet inför sprutorna. Tyvärr hjälpte det föga när hon är minst lika rädd om jag. =) Trevlig dag på jobbet idag annars . Vi är inte så många där nu mån-tis och det blir det trevlig stämning av nån anledning.(inte för att det inte är det annars men ändå) Lite samtal då och då har ingen dött av. =)
Godnatt!
Har nog inte skrivit något inlägg om giganternas kamp del 1 och 2 så börja inte leta efter dom.
Inför gårdagens del 3 stog det 1-1. Platsen var Ryssberget och det var DM i medeldistans. Ida startade först. 4 min efter startade Susanne. Ida råkar bomma första kontrollen med ca 7min och Susanne går om utan att veta om det. Susanne lyckas hålla Ida bakom sej till fjärde kontrollen då dom är jämsides. Till femte kontrollen springer dom ihop och hinner bland annat med att se en älg rusa ut för den steniga sluttningen. Vid femman gör Ida världens ryck och Susanne har inte en chans att hänga med. Ida försvinner i rygg på Åsa Hellqvist men Susanne lyckas hitta kontrollerna rätt bra och är nöjd ändå. Näst sista kontrollen, en liten mosse i ett grönområde, ställer till det. Susanne missar ca 1,5min. Väl i mål är det klart, Ida vinner giganternas kamp del 3 med 34 sekunder.
Haha. Vilket spännande lopp alltså. Roligt var det iaf. Giganternas kamp rullar vidare...
Bjuder på en fin bild tagen innan Natt-SM 2005.
Inför gårdagens del 3 stog det 1-1. Platsen var Ryssberget och det var DM i medeldistans. Ida startade först. 4 min efter startade Susanne. Ida råkar bomma första kontrollen med ca 7min och Susanne går om utan att veta om det. Susanne lyckas hålla Ida bakom sej till fjärde kontrollen då dom är jämsides. Till femte kontrollen springer dom ihop och hinner bland annat med att se en älg rusa ut för den steniga sluttningen. Vid femman gör Ida världens ryck och Susanne har inte en chans att hänga med. Ida försvinner i rygg på Åsa Hellqvist men Susanne lyckas hitta kontrollerna rätt bra och är nöjd ändå. Näst sista kontrollen, en liten mosse i ett grönområde, ställer till det. Susanne missar ca 1,5min. Väl i mål är det klart, Ida vinner giganternas kamp del 3 med 34 sekunder.
Haha. Vilket spännande lopp alltså. Roligt var det iaf. Giganternas kamp rullar vidare...
Bjuder på en fin bild tagen innan Natt-SM 2005.
Jag tröttnade på att ha en mobil som roar sej med att stänga av sej själv hela tiden trots att batteriet är fullt. Så nu har det införskaffats en ny. Inte riktigt vad min reskassa ville men jag har en plan för att den historien ska gå plus minus noll.
Ny telefon blev det och igår skulle jag demonstrera dess nya finesser för mamma och pappa. När man lyssnar på musik kan man nämligen skaka den för att byta låt. Som dom flesta vet så kommer inte alltid ord ut rätt ur min mun och hela den här demonstrationen slutade med 3 x De Bourg i gapskratt och det nya uttrycket Ring så skakar vi.
Känner att det är lite familje-internt det här men jag bara måste skriva ner det så jag kan gå tillbaka sen när jag har tråkigt nån dag och läsa det här. =)
Imorgon är det giganternas kamp på Ryssberget. Återkommer om det imorgon. Adjö.
Ny telefon blev det och igår skulle jag demonstrera dess nya finesser för mamma och pappa. När man lyssnar på musik kan man nämligen skaka den för att byta låt. Som dom flesta vet så kommer inte alltid ord ut rätt ur min mun och hela den här demonstrationen slutade med 3 x De Bourg i gapskratt och det nya uttrycket Ring så skakar vi.
Känner att det är lite familje-internt det här men jag bara måste skriva ner det så jag kan gå tillbaka sen när jag har tråkigt nån dag och läsa det här. =)
Imorgon är det giganternas kamp på Ryssberget. Återkommer om det imorgon. Adjö.
Så var det dags igen. Mickelbyn 41 saknade varandra på tok för mycket och det var dags för återförening nummer 2. Denna gång blev det Göteborg.
Vid 3-tiden kapitulerade jag från jobbet och begav mej mot götet. Fick ett sista råd innan jag gick från jobbet; Susanne, en läkerol mellan knäna, det vet du. Öööh, tack för den. =)
Det är himla bra att Ingrid bor på västkusten på helgerna för då hade jag nämligen resan fixad. Den var lika förvirrad som man hade kunnat förvänta sej.
- Oj vad bilar. Det kanske är Örkelljunga-dagarna eller nåt.
- Nja, jag tror inte det för vi är i Våxtorp.
=)
I Kungsbacka blev jag avsläppt och fick kasta mej handlöst på pendeltåget. Okej, kanske inte riktigt så illa men det var en smula stressigt. Väl framme i Göteborg väntade Mika, Anna-Ida, Theresia, Louise och Sanna. Åååh vad glad jag blev av att se er. Kvällen kunde börja. Efter att ha stått vid en illa-luktande hållplats tog vi spårvagnen ut till Louise broders lägenhet. Där lämnade vi packning (det är inget fel på stora ryggsäckar) innan vi gav oss ner på stan. Hamnade på Bryggeriet på Avenyn där det blev middag. Ett jädra kackel var det ända tills maten kom in. Tänk vad lite mat kan göra, total tystnad, haha. Hungriga var vi. Sen fortsatte snacket när magen fått sitt. Det diskuterades gamla fina minnen, framtidens planer och diverse annat. En kalastrevlig kväll med god mat.
Vi traskade hemmåt och där med att komma av spårvagnen är inte alltid så lätt som man tror, fråga panter-tanterna. Att det stog en knapp "Öppna Här" var något vi upptäckte sen. I såna lägen gäller det att spela kall. "Äh hörni, vi hoppar av på nästa". Hahaha...
Väl tillbaka i lägenhet blev det en lugn stund. Känner att jag behöver poängtera det inför fortsättningen. Vi kollade lite på tv innan folk dog i varsin soffa eller säng.
Lördag och stan med diverse ärenden stog på schemat. Först åkte vi och spanade in Theresias lägenhet, den såg inte helt fel ut. Fast vem vet, hon kanske inte bor där så länge till. Herregud, folk asså...
Ja ursäkta, vi fortsatte in till Nordstan och affärerna runt omkring.Lite shopping blev det (inte för min del, jag sparar) och systemet fick sej ett litet besök som resulterade i mer kassar än vad några händer orkar bära.
Med denna lilla nätta packning åkte jag, Theresia och Mika ut till gettot, gansterstället, Biskopsgården. Kärt barn har många namn. För er som undrar så finns det två bankomater i Biskposgården. Den ena är rånad och den andra är sprängd. I detta lugna och trygga område spande vi in Mikas lägenhet och vilade lite efter allt kånkande på saker. Därefter for vi in till city igen och mötte upp damerna som nu även hade handlat massa mat till kvällens taco-mys.
Vi samlade ihop oss själva och alla 100 kassar och åkte tillbaka till Louise broders lägenhet. Där tänkte vi göra oss i ordning, ha taco-kväll och bara allmänt mysigt innan det skulle bli utgång. Men oj vad tråkigt livet skulle va om det alltid blev som man tänkt sej. Väl tillbaka i lägenheten var det säkert 10 pers som for omkring och målade och hade sej. Jättebra när vi hade våra saker i hela lägenheten. NEJ. Det tyckte inte hyresvärden heller (det låg visst en handduk på golvet) och tydligen hade vi fört ett jäkla liv kvällen innan (när vi inte var där). Vi förstod nog inte rikigt vad som hände men helt plötsligt hade vi packat ihop våra grejer och stog ute på gatan. Ååååååh UTSLÄNGD! Jaha så kan det gå. Jäkla tant! Tur att vi inte hade mycket och bära innan, plus vår packning. Suck. Måste sett väldigt roligt där vi stog och väntade på spåvagnen med en halv lägenhet.
Tack och lov att fler i detta gäng bodde i Göteborg. Med mycket möda och besvär och ömma leder hamnade vi til slut i Biskopsgården hos Mika. IGEN!! Då kunde vi ju lämnat grejer där första gången vi var där. Men vem hade kunnat tro att vi skulle bli utslängda...
Jaja, lite spänning i vardan har ingen dött av och det bli vad man gör det till, med andra ord en helt kalaslyackad kväll. LIna och Manal anlände, duschen ockuperades i omgångar, tack och lov var Manal typ redan klar...=) Det blev taco som planerat om än lite senare. Hur gott som helst. Mikas kompis Carro (tror jag hon hette) dök upp och det är nog många frisyrer glada för, tack för hjälpen. Det fixades, sprayads och dracks. Vi lyssnade på musik av blandad kvalite, såg till att ingen slängde handduken på golvet, ordnade tequila-race och hade det bara så där himla mysigt som Mickelbyn 41 kan ha.
Sen skulle vi visst gå ut också kom vi på. Att man kan träffa så många man känner i Göteborg, så många träffar jag inte en utekväll i Karlskrona. Okej då, kanske. Men med tanke på att Göteborg är lite större så är det lite häftigt. Vi utökade Branäs-skaran med Matilda, Sofia, John och Malin. Trevligt. Hann även med att träffa Snygg-Tim i säkert hela 5 minuter. Han hade dock inte sina röda kalasbyxor denna gången för er som undrar.
Vi hamnade till slut på Keybar där vi svängde loss hela natten, med eller utan Chris Brown.......
Musiken blev bara bättre ju längre kvällen gick och danslusten sitter i sen gamla goda tiden på Brants. Hahaha.
Sen följde den obligatoriska nattamaten innan vi skildes åt olika håll. Tack för en kalaskväll tjejer.
Sov sen himla gott måste jag säg. Jag och Mika kunde bre ut oss i dubbelsängen eftersom Manal hellre sov i en fåtölj, såg ju verkligen jätteskönt ut. =)
Morgonen var en sån där äkta sista-veckan-i-Branäs-dag vilket innebär soffan, tv och ett kök som behöver städas. Hela gänget samlades igen i Mikas place och vi lyckades hitta en lägenhet under disk, mat och flask. Lite pizza som avlsut och helgen var fulländad. Tack så jättemycket allihopa. Det kanske dyker upp nån bild så småningom...
Over and out.
Vid 3-tiden kapitulerade jag från jobbet och begav mej mot götet. Fick ett sista råd innan jag gick från jobbet; Susanne, en läkerol mellan knäna, det vet du. Öööh, tack för den. =)
Det är himla bra att Ingrid bor på västkusten på helgerna för då hade jag nämligen resan fixad. Den var lika förvirrad som man hade kunnat förvänta sej.
- Oj vad bilar. Det kanske är Örkelljunga-dagarna eller nåt.
- Nja, jag tror inte det för vi är i Våxtorp.
=)
I Kungsbacka blev jag avsläppt och fick kasta mej handlöst på pendeltåget. Okej, kanske inte riktigt så illa men det var en smula stressigt. Väl framme i Göteborg väntade Mika, Anna-Ida, Theresia, Louise och Sanna. Åååh vad glad jag blev av att se er. Kvällen kunde börja. Efter att ha stått vid en illa-luktande hållplats tog vi spårvagnen ut till Louise broders lägenhet. Där lämnade vi packning (det är inget fel på stora ryggsäckar) innan vi gav oss ner på stan. Hamnade på Bryggeriet på Avenyn där det blev middag. Ett jädra kackel var det ända tills maten kom in. Tänk vad lite mat kan göra, total tystnad, haha. Hungriga var vi. Sen fortsatte snacket när magen fått sitt. Det diskuterades gamla fina minnen, framtidens planer och diverse annat. En kalastrevlig kväll med god mat.
Vi traskade hemmåt och där med att komma av spårvagnen är inte alltid så lätt som man tror, fråga panter-tanterna. Att det stog en knapp "Öppna Här" var något vi upptäckte sen. I såna lägen gäller det att spela kall. "Äh hörni, vi hoppar av på nästa". Hahaha...
Väl tillbaka i lägenhet blev det en lugn stund. Känner att jag behöver poängtera det inför fortsättningen. Vi kollade lite på tv innan folk dog i varsin soffa eller säng.
Lördag och stan med diverse ärenden stog på schemat. Först åkte vi och spanade in Theresias lägenhet, den såg inte helt fel ut. Fast vem vet, hon kanske inte bor där så länge till. Herregud, folk asså...
Ja ursäkta, vi fortsatte in till Nordstan och affärerna runt omkring.Lite shopping blev det (inte för min del, jag sparar) och systemet fick sej ett litet besök som resulterade i mer kassar än vad några händer orkar bära.
Med denna lilla nätta packning åkte jag, Theresia och Mika ut till gettot, gansterstället, Biskopsgården. Kärt barn har många namn. För er som undrar så finns det två bankomater i Biskposgården. Den ena är rånad och den andra är sprängd. I detta lugna och trygga område spande vi in Mikas lägenhet och vilade lite efter allt kånkande på saker. Därefter for vi in till city igen och mötte upp damerna som nu även hade handlat massa mat till kvällens taco-mys.
Vi samlade ihop oss själva och alla 100 kassar och åkte tillbaka till Louise broders lägenhet. Där tänkte vi göra oss i ordning, ha taco-kväll och bara allmänt mysigt innan det skulle bli utgång. Men oj vad tråkigt livet skulle va om det alltid blev som man tänkt sej. Väl tillbaka i lägenheten var det säkert 10 pers som for omkring och målade och hade sej. Jättebra när vi hade våra saker i hela lägenheten. NEJ. Det tyckte inte hyresvärden heller (det låg visst en handduk på golvet) och tydligen hade vi fört ett jäkla liv kvällen innan (när vi inte var där). Vi förstod nog inte rikigt vad som hände men helt plötsligt hade vi packat ihop våra grejer och stog ute på gatan. Ååååååh UTSLÄNGD! Jaha så kan det gå. Jäkla tant! Tur att vi inte hade mycket och bära innan, plus vår packning. Suck. Måste sett väldigt roligt där vi stog och väntade på spåvagnen med en halv lägenhet.
Tack och lov att fler i detta gäng bodde i Göteborg. Med mycket möda och besvär och ömma leder hamnade vi til slut i Biskopsgården hos Mika. IGEN!! Då kunde vi ju lämnat grejer där första gången vi var där. Men vem hade kunnat tro att vi skulle bli utslängda...
Jaja, lite spänning i vardan har ingen dött av och det bli vad man gör det till, med andra ord en helt kalaslyackad kväll. LIna och Manal anlände, duschen ockuperades i omgångar, tack och lov var Manal typ redan klar...=) Det blev taco som planerat om än lite senare. Hur gott som helst. Mikas kompis Carro (tror jag hon hette) dök upp och det är nog många frisyrer glada för, tack för hjälpen. Det fixades, sprayads och dracks. Vi lyssnade på musik av blandad kvalite, såg till att ingen slängde handduken på golvet, ordnade tequila-race och hade det bara så där himla mysigt som Mickelbyn 41 kan ha.
Sen skulle vi visst gå ut också kom vi på. Att man kan träffa så många man känner i Göteborg, så många träffar jag inte en utekväll i Karlskrona. Okej då, kanske. Men med tanke på att Göteborg är lite större så är det lite häftigt. Vi utökade Branäs-skaran med Matilda, Sofia, John och Malin. Trevligt. Hann även med att träffa Snygg-Tim i säkert hela 5 minuter. Han hade dock inte sina röda kalasbyxor denna gången för er som undrar.
Vi hamnade till slut på Keybar där vi svängde loss hela natten, med eller utan Chris Brown.......
Musiken blev bara bättre ju längre kvällen gick och danslusten sitter i sen gamla goda tiden på Brants. Hahaha.
Sen följde den obligatoriska nattamaten innan vi skildes åt olika håll. Tack för en kalaskväll tjejer.
Sov sen himla gott måste jag säg. Jag och Mika kunde bre ut oss i dubbelsängen eftersom Manal hellre sov i en fåtölj, såg ju verkligen jätteskönt ut. =)
Morgonen var en sån där äkta sista-veckan-i-Branäs-dag vilket innebär soffan, tv och ett kök som behöver städas. Hela gänget samlades igen i Mikas place och vi lyckades hitta en lägenhet under disk, mat och flask. Lite pizza som avlsut och helgen var fulländad. Tack så jättemycket allihopa. Det kanske dyker upp nån bild så småningom...
Over and out.
Goddag, mitt namn är Ström om det kan va till nån ledning.
Hahahaha, jag dör. Ibland är mina föräldrar för roliga. Eller så har dom bara en dotter med kolosalt dålig humor.
Hahahaha, jag dör. Ibland är mina föräldrar för roliga. Eller så har dom bara en dotter med kolosalt dålig humor.
Jag och Ida har nu skaffat visum till Australien. För att få det måste man svara på 1000 dumma frågor. 2 av dom var extra dumma.
Har du nån gång smugglat människor?
Öööh, nej tyvärr jag har inte hunnit än.
Är du någon fara för den australienska säkerheten?
Man är bra dum om man svarar ja på den frågan...
Sen googlade vi stickkontakter och hamnade tillslut på geeks.com. Ibland tror jag att det är nåt fel på oss. För övrigt har vi en plan. Tajmad och klar in i minsta detalj.
Har du nån gång smugglat människor?
Öööh, nej tyvärr jag har inte hunnit än.
Är du någon fara för den australienska säkerheten?
Man är bra dum om man svarar ja på den frågan...
Sen googlade vi stickkontakter och hamnade tillslut på geeks.com. Ibland tror jag att det är nåt fel på oss. För övrigt har vi en plan. Tajmad och klar in i minsta detalj.
Gokväll. Nu var det ett tag sen jag satte mej här och skrev några rader så här kommer en liten uppdatering över min senaste tid.
Förra helgen fortsatte jag med att vara sjuk bara för att jag tycker att det är så himla roligt. NOT. På söndagen tänkte jag iaf att jag skulle lämna huset för första gången på några dagar. Kände mej lite piggare så jag och mamma åkte till loppisen i Brunnsparken. Älskar sånt. Lite fynd blev det, bland annat en väska och ett par skor.
Ny vecka och nya tag. Nu hade jag inte tid att vara sjuk mer utan pallade mej till jobbet. Där rullar det på som vanligt. Jag och Ingrid är förvirrade, Agresso är cp, kvitton försvinner och så vidare... Himla trevligt är det iaf. Heja Kustbevakningen =)
På onsdagen arrangerade Ronneby OK u-serien vid Salsjön. Jag fick den stora äran att sätta ut lite enheter innan start. Kände mej som en självmordsbombare när jag sprang omkring med alla enheter i ett bälte runt midjan, haha... Sen traskade jag runt U2 som uppföljare. Min lilla dam Isabell som jag gick med hade inte så bråttom. Hon letade hellre blådär och studerade skalbaggar. Men det gjorde inte mej så mycket.
Efter tävlingen blev det sen väldigt spännande. Jag skulle plocka in och inte bara enheter utan ställningar och hela kittet. Synd bara att det började bli mörkt och nån lampa hade jag inte. Bara till att ge sej iväg. Lyckades hitta alla mina kontroller innan det blev kolsvart men sen skulle jag ju ta mej tillbaka. Det var en mycket spännande promenad med famnen full av kontrollställningar, kartan i munnen och helt kolsvart. Tur jag visste på ett ungefär hur stigen tillbaka gick. Alla överlevde och jag och mamma åkte hem.
Appropå självmordsbombare (förlåt, lite internt) så åkte jag hem till Ida på torsdagen. VI kopierade upp idolbilder på oss själva. Eller kanske inte, mer våra pass... Efter det kvällens höjdpunkt, vi kollade på Morgon Pålsson filmen. Herregud, den mannen är inte klok nånstans. Haha. Humor var ordet även om det nästan blev lite jobbigt ibland. Ida hade minsann bakat dagen till ära också, tackar för det. =)
Helg blev det tack och lov men den förtjänar ett eget inlägg som ska dyka upp inom kort...=)
Ny vecka igen och fullt ös på jobbet. Jag och Ingrid köpte en ny sladd så vi kunde koppla in hennes skrivare. Sladden var 5 meter och sträckan den skulle dras på var 4,99 meter. Som ni förstår hade vi ganska roligt när vi skulle koppla in den här. För övrigt är inte moms Eurocards starka sida, suck.... räknar mer nu än på mattelektionerna. Okej, det kanske inte säger så mycket med tanke på vilka som gick i min klass...sånna som hellre leker krokodiler än räknar (ja vi pratar gymnasiet).
Sprang min första träning på ett par veckor igår. Sprint OL i Brunnsskogen. Himla fint men fy katten vad jobbigt. Inga tider att skryta med här inte. Som om det inte räckte så var det Brunnssprinten idag. Inte för att jag skulle springa så långt men ändå, jag kan verkligen inte springa fort. Sista sträckan på 750m fick jag i damlaget. Trodde jag skulle spy på upploppet, trevligt....
Det var den senaste tiden i Susannes liv.
Adjöss och tack för fisken!
Förra helgen fortsatte jag med att vara sjuk bara för att jag tycker att det är så himla roligt. NOT. På söndagen tänkte jag iaf att jag skulle lämna huset för första gången på några dagar. Kände mej lite piggare så jag och mamma åkte till loppisen i Brunnsparken. Älskar sånt. Lite fynd blev det, bland annat en väska och ett par skor.
Ny vecka och nya tag. Nu hade jag inte tid att vara sjuk mer utan pallade mej till jobbet. Där rullar det på som vanligt. Jag och Ingrid är förvirrade, Agresso är cp, kvitton försvinner och så vidare... Himla trevligt är det iaf. Heja Kustbevakningen =)
På onsdagen arrangerade Ronneby OK u-serien vid Salsjön. Jag fick den stora äran att sätta ut lite enheter innan start. Kände mej som en självmordsbombare när jag sprang omkring med alla enheter i ett bälte runt midjan, haha... Sen traskade jag runt U2 som uppföljare. Min lilla dam Isabell som jag gick med hade inte så bråttom. Hon letade hellre blådär och studerade skalbaggar. Men det gjorde inte mej så mycket.
Efter tävlingen blev det sen väldigt spännande. Jag skulle plocka in och inte bara enheter utan ställningar och hela kittet. Synd bara att det började bli mörkt och nån lampa hade jag inte. Bara till att ge sej iväg. Lyckades hitta alla mina kontroller innan det blev kolsvart men sen skulle jag ju ta mej tillbaka. Det var en mycket spännande promenad med famnen full av kontrollställningar, kartan i munnen och helt kolsvart. Tur jag visste på ett ungefär hur stigen tillbaka gick. Alla överlevde och jag och mamma åkte hem.
Appropå självmordsbombare (förlåt, lite internt) så åkte jag hem till Ida på torsdagen. VI kopierade upp idolbilder på oss själva. Eller kanske inte, mer våra pass... Efter det kvällens höjdpunkt, vi kollade på Morgon Pålsson filmen. Herregud, den mannen är inte klok nånstans. Haha. Humor var ordet även om det nästan blev lite jobbigt ibland. Ida hade minsann bakat dagen till ära också, tackar för det. =)
Helg blev det tack och lov men den förtjänar ett eget inlägg som ska dyka upp inom kort...=)
Ny vecka igen och fullt ös på jobbet. Jag och Ingrid köpte en ny sladd så vi kunde koppla in hennes skrivare. Sladden var 5 meter och sträckan den skulle dras på var 4,99 meter. Som ni förstår hade vi ganska roligt när vi skulle koppla in den här. För övrigt är inte moms Eurocards starka sida, suck.... räknar mer nu än på mattelektionerna. Okej, det kanske inte säger så mycket med tanke på vilka som gick i min klass...sånna som hellre leker krokodiler än räknar (ja vi pratar gymnasiet).
Sprang min första träning på ett par veckor igår. Sprint OL i Brunnsskogen. Himla fint men fy katten vad jobbigt. Inga tider att skryta med här inte. Som om det inte räckte så var det Brunnssprinten idag. Inte för att jag skulle springa så långt men ändå, jag kan verkligen inte springa fort. Sista sträckan på 750m fick jag i damlaget. Trodde jag skulle spy på upploppet, trevligt....
Det var den senaste tiden i Susannes liv.
Adjöss och tack för fisken!
