Det var precis som förra året - fast helt tvärt om


Ja det var lite den känslan igår. Men det blev en mycket trevlig kväll. Jag förstår nog inte riktigt hur mycket jag saknar folk förrän jag är där. Tack för en mycket trevlig kväll!

Klockan 2 på natten är diskussioner med Linda och Jifer allt annat än allvarliga. Ankor och träningens påverkan på inlandsisen var ämnen som dök upp. HAHA. 
Tur att jag inte har varit trött idag. 2,5 timmar sömn är allt man behöver. Efter en kopp kaffe på jobbet var jag människa igen. Nu är det nog läggdags.

Tänkte det var dags för en liten uppdatering så vassegoda, här kommer den. =)

I torsdags var det dags att åka till Medel SM i Halmstad. Fyra rokare bakade in sen i en minibuss, vi behövde inte trängas direkt. Resan dit var väl som vanligt. Lukas sov, ovanligt. =)  Vi funderade ett tag på om det spökade i bussen. Lampor tändes helt plötsligt och radion höjde och sänkte sej själv. Praktiskt. Vi stannde på ett litet skabbigt gatukök med en inte allför glad tant som påstod sej ha hemlagat potatismos. I helsike heller kunde vi konstatera när vi åkte därifrån. Vi tog sen en liten guidad tur i Halmstad innan vi lyckades hitta stationen och plocka upp Frida. Sen ut till vårt vandrahem, granne med von Lidl. =) På vandrahemmet bodde bara orienterare. OK Linné, Njudung och vi. Allting var väldigt vitt i rummet med efter att ha spridit ut packning på halva golvet så kändes det mycket mer hemtrevligt.
Fredag och upp i ottan för att springa medel. Jag fick åka med Rikard och snälla Njudung så fick min klubb sova lite till eftersom dom startade en stund efter mej. Det blev lite stressigt. Hämta kuvert och sen hoppa på bussen direkt som tog en till förstarten. Där var man sen allt annat än stressad. I tjejtältet var det fullt, synd för killarna som hade ställt sina väskor därinne. =)  Loppet sen gick väl sådär. Missade i stort sätt inget förrän det var 4 kontroller kvar. Hejdå. Men vad gör väl det, orka springa final lixom. =) 
Fredagkvällen blev sen en av dom bästa kvällarna på länge. Tack alla, det var längesen jag hade så här roligt. Först ett himla holabalo innan vi hade bestämt var vi skulle äta, tillslut hamnade vi på en kinarestaurang. Där kom vi, blekingar, ol-teamare och eksjöfolk. 12 hungriga människor. Tyvärr hade dom inget långbord men vad gör väl det. Linda tog tag i det hela och började möblera om och vips hade vi ett långbord. Att vi blockerade en bit av restaurangen gjorde inget för vid borden bakom oss la Linda sin mobil på laddning. Haha. =) Tre små rätter beställde alla utom Mia, synd för henne, då fick hon ingen efterrätt.  Vid den här middagen diskuterades nog allt mellan himmel och jord. Lagom till efterrätten fick vi även sällskap av våra försvunna vänner Linus och Niklas. Dom är inte normala nånstans. Men det visste vi väl redan. Vi tackar för showen utanför fönstret. Även Dacke-föräldrar förföljde oss men det gjorde inget..  Den stora frågan innan vi gick var vem det var som satt och släckte och tände lamporna på pelaren. Spännande.
Sen shopping på Hemköp, jag och Linda hade nummer 72. =)  Sen världens beslutsångest om vad folk egentligen ville. Åka hem? Bio? Inget alls?  Herregud. Innan vi hade fått ihop allt. Vet inte hur många gånge vi höll på att bryta ihop. Det slutade med att jag, Linda, Lina, Aupan, Linus och Niklas gick på bio. Men innan så övade vi på att sitta på rad. Det gick väl sådär. =)
Filmen var väl bra. Det jag såg. =) Lura med mej på deckare, jag vågar ju inte titta. Usch. Men den var spännande och jag fattade nästan allt för en gångs skull.

Lördag och finaldags, Chrille skulle representera roks färger och det gjorde han mycket bra.  Det blev en mycket trevlig dag med vännerna. Vi hejade för glatta livet och fick ducka när dom sprang i vattenpölen. Patrik kom två, grattis!! 
Dagen blev sen ganska komisk. Efter prisutdelningen så var det väl dags att åka hem så jag skulle gå och leta upp övriga rokare så vi kunde åka hem. Men nehe, dom var borta. Så jag gick till parkeringen i tron om att dom kanske väntade på mej vid bilen. Men icke. Bilen var inte ens där. Någon mobilteckning fanns där inte för fem ören så jag kunde inte ringa nån av dom heller. Heja. Ronneby OK hade alltså helt enkelt glömt mej på TC. Tack. =)
Tur Patrik och Jonatan var kvar så jag kunde lifta med dom ner till Simlångsdalen där det iaf fanns mobilteckning. Där fick jag tag på Chrille som berättade att när dom nästa var framme vid vandrahemmet 3 mil därifrån hade någon helt plötsligt kläcktur sej "Men herregud, var är Susanne?". Ja det kan man undra. Kvar på tävlingen kanske. Haha. Så dom fick komma och hämta mej. Resten av bilturerna kontrollerade alla minst 2 gånger att jag var med innan vi åkte. Humor. =)
Innan läggdags på lördagen så blev det en omgång Buzz med Kajsa, Veronika och Rikard. Efter en rivstart så tappade jag det mesta och blev näst sist. Men kul var det. =)

Söndag och stafett. Det gick väl sådär. Jag är rätt nöjd med min sträcka. Bommade bara en kontroll så jag är nöjd med den biten. Sen att benen inte orkade nånting är en helt annan sak. Sen blev det lite väntan. Ronneby åkte hem utan mej (denna gången var det planerat)  och jag fick vara kvar och heja dom sista löparna i mål. Sen åkte jag, Tim och Svempa upp till storstaden Göteborg. Tim fick den stora äran att ha mej som gäst. På hans 18 kvadrat hade vi sen en äkta gamla-tider-kväll. Pizza, film och vadmassage. AJ!.

Måndag morgon börjades med en simtur i poolen, det var riktigt fint. Så skulle man ha det hemma. Fast gångarna för att hitta dit var lite mysko. En sparkcykel hade absolut varit det bästa. Sen tog jag mej en sväng på stan innan det var dags för mitt lilla uppdrag i Göteborg. Vi får väl se hur det gick...

Stressigt värre till tåget hem sen. Hoppade bara på en buss och glömde att kolla om den ens gick dit jag skulle. Tack och lov gjorde den det. 10 minuter innan tåget skulle gå hittade jag stationen. Tack. Resan hem blev lugn och skön. Åt, läste och lyssnade på musik. Träffade en ytterst trevlig gubbe. Han hade för första gången i sitt 77-åriga liv varit i Karlskrona förra månaden. Han tyckte det var himla synd att varvet skulle läggas ner. Hrm. Det ska det inte alls men det kan ha få tro.
Just det. En mycket mysko människa befann sej på tåget oxå. Hon satt helt öppet och pratade i sin mobil med någon kompis hur hon hade blivit nobbad en trekant, trots att hon hade frågat så snällt. Hon var nu mycket upprörd över detta och satt och beklagade sej högt och tydligt. Man riktigt såg hur folk hajade till. Haha. Klarade inte av att höra mer tillslut så det fick blir musik i öronen. Herregud, folk asså.  =)

Hem kom jag. Skönt det.


SM slut för denna gången. Då vet vi vad som väntar....
Idag har jag beställt 12 kubikmeter popcorn till jobbet. 12 kubikmeter!! Vet ni hur sjukt mycket popcorn det är? Fatta vilken fest vi ska ha här. Hrm. Eller kanske inte. Mer en miljö-övning. Popcorn beter sej nämligen på samma sätt som olja i vatten har jag fått lära mej. Spännande.

image174
Kureringen av mej själv i veckan har väl gått sådär. Känner mej bättre men inte bra. Det vill inte släppa helt. Lika väl som det inte vill bryta ut helt. Det bara ligger och lurar. Och sånt har jag verkligen inte tid med. Så nu har jag friskförklarat mej själv och tänker gå till jobbet imorgon. Känns ju lite dumt att vara hemma halva veckan och sen åka direkt till SM. För till SM bär det av imorgon. Medel och stafett denna helgen. För väl göra som förra helgen och satsa på att ta mej runt och vara nöjd med orienteringen. Löpningen får vi ta tag i sen...

Tack och hej så länge!



om dom bara ville publicera dom där startlistorna nångång...



image173
image172



Ja, är man sjuk och allmänt värdelös på orientering så är det ju iaf tur att man är snygg när man springer. Eller nåt.  =)
Nu är det hårdsatsning på att bli frisk till nästa helg och medel sm. Har redan sjukanmält mej till jobbet imorgon. Tyckte det var bäst så.
Hej!
Jag börjar undra vem det är som planerar mina förkylningar. Det måste vara någon som verkligen inte tycker om mej. Här har jag fått vara frisk länge men tre dagar innan sm, då dyker förkylningen upp som ett paket på posten. Tack. Men det börjar ju bli tradition i mitt liv att lägga förkylningar vid o-ringen och sm så varför bryta dessa traditioner. Känner mej tack och lov lite bättre idag. Ingefära och whiskey är huskurer som hjälper. =)  Och det är ju faktiskt 22 timmar till jag startar så jag hinner nog bli frisk. Hrm.
I eftermiddag bär det av. Den stora ROK-truppen bestående av mej och Chrille ska åka upp och sen ansluter även Frida. Imorgon är det kval och på söndag är det final. På finaler gör jag mej bäst som hejaklack, framför allt med en förlylning. Men det ska bli en mycket trevlig helg ändå.


image171
Vilken statistik över mej själv. 3 dm-guld på 3 dm. Imponerande. Ända tills man börjar kolla på hur många andra som har varit med i klassen. =)
Natt DM - själv
Lång DM - Jag och Ida. Giganternas kamp som Linus uttryckte det. Det blev jämt.
Medel DM - själv
Det är tur att det finns så många blekingar i D20. Hade varit roligt med lite mer folk i klassen.
Nästa helg är det dags för SM. Då är det nog nån mer än jag i D20 skulle jag tro. =)

Förra helgens långdistans gick av stapeln i Alltidhult, vilket ställe. Lite backigt men kul. Arrangörerna tyckte visst inte att jag och Ida var så viktiga så dom struntade i att sätta upp vårt resultat. Tur vi kunde det själva. =)
Igår var det Medel-dm. Blev lite småkrokar men är ändå nöjd. Behövde ju inte ha så himla bråttom. Tyvärr så råkade jag vrida till foten lite så den mår inte jättekalas just nu. Perfekt inför SM. Så i veckan får det bli träning på stora vägar och bana där risken är som minst att vricka den igen. Är nog ingen större fara.

Idag var det Stafett DM i Sjöarp. Vi hade inget lag så jag fick den stora äran att sälja öppna banor och häfta resultat. Skötte det alldeles utmärkt. =)   Nu ska jag göra så lite som möjligt resten av dagen....

Tjingeling.
Som Plockepinn fast utan backstreck.

Ja, så kan man väl ungefär sammanfatta gårdagens Natt-DM i Blekinge. Eller iaf till en kontroll. Bingokontroll alabama. Det hade den varit även på dagen. Vi var ett litet fint gäng på 4 personer, jag, Maria, Lennart och nån från Vilse, som började vår strapats mot kontrollen. Men det blev inte så bra. Tillslut hade vi ingen koll alls på var vi var. Från alla håll såg man hur det kom fler och fler lampor och till slut var vi ganska många som sprang omkring där fram och tillbaka som yra höns och letade. Men inte hittade. Då efter en stund dyker han upp. Mannen med kollen. Willy Olsson. "Den ska sitta 43 meter till ditåt" säger han och det kan baske mej inte varit mycket det slog på. För mycket riktigt. En liten bit fram ligger den förbaskade stenen och letandet var över. För övrigt gick det väl hyffsat. Det blev en förkrossande seger i den stora klassen D20. Det var jag och....... just det, det var visst bara jag som sprang den klassen. =)

Efteråt åkte jag hem till Ida och där blev det fixning och sen åkte vi och Julia till Galgamarken. En stor eloge till alla grannar där som stog ut med våra vackra stämmor hela kvällen/natten. Singstar är verkligen superkul. =)  Kvaliten varierade mycket när det gåller sångkunskaper och sjungandet. Haha. En mycket trevlig kväll. Att sen hitta ut från Galgamarken var lättare sagt än gjort. Här har man bott i Karlskrona hela sitt liv men det första gången jag var där. Det är ju nästan pinsamt. Aja, efter två återvändsgator kom ´jag ut. Fast inte alls där jag trodde jag skulle komma ut.
Och djur borde hålla sej i skogen när det är mörkt. Höll på att kvadda både en kanin och två katter igår. Puckon.


Alla vägar bär till Alltidhult är ett kännt ordspråk och imorgon stämmer det iaf. För då är det lång-dm där.


Over and out.