Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Sommarlov ja. En helt ny upplevelse i mitt liv. Hur gör man?

Efter att ha överlevt 10 mil cykel och därefter klippt av halva kaluffsen på huvudet tog jag semester. Semester i Eskilstorp. Om någon undrar så ligger typ världens bästa hotell där och jag hade en jättetrevlig vecka.

Först och främst var det någon som skulle ta studenten. Bal på onsdagen och utspark på fredagen. Åååh. Jag vill också ta studenten. Igen. Eller nej, det kanske räcker med en gång. I alla fall om man har en bruten tå.

I vilket fall som helst. Jennie var hur fin som helst och att man typ inte har någon röst kvar dagen efter är enbart ett gott tecken. 

 

 

Med studenten ingår också ett släktkalas. Det gick ju bra, förutom att jag typ kom ihåg ett namn dagen efter. Man kan ju inte lyckas med allt. Däremot hade Fredrik och Martin lyckats med storbildsskärmen på kalaset och succen var ett faktum när fotbollsmatchen mellan Sverige och England kunde visas under kvällen. Resultatet på matchen var väl kanske inte en lika stor succe men det var ju inte deras fel.

 

Och så var det den här fotbollen. Det är inte riktigt min grej. Jag tittar om Sverige spelar. Och jag kanske ska offra mej och se finalen. Men annars, njaa.. Jag parkerade mest framför tv:n för sällskapet när det var fotboll på gång. Tur att jag hade en 100-åring att umgås med under matcherna. Ni vet han som gick ut genom fönstret och försvann. Det tog bara ett år att läsa ut den boken men nu är jag klar. Helt underbar bok, verkligen min sjuka humor i ett nötskal. Kan varmt rekomendera den boken om ni vill ha något att småflina åt...

 

Så skulle det tränas lite också på semestern. Det blev ett orienteringspass i Smålands Sahara. Jo där fanns lite sand men det var tack och lov inte varmt som jag gissar att det kan bli i riktiga Sahara. Och tur var väl det för vi hade glömt glasspengarna hemma. Själva träningen gick väl ganska bra, har inte blivit överdrivet många orienteringsträningar det senaste halvåret så det var skoj.

Ett joggingrunda runt Ön (som inte var en ö) blev det också. Den här gången fick Nelson agera draghjälp och det gick bra, halva banan iaf. Sen hade han ofantligt många bra ursäkter för att stanna och vila lite. Typiskt att inte jag också har det när jag blir trött, kan ju inte stanna och kissa vid varje träd...

 

På andra sidan Bottenhavet var det Jukola. I Eskilstorp gjorde vi så gott vi kunde för att hitta Jukola-känslan. Det gick sådär. Eller nej, jag tycker det gick rätt bra. Det regnade, vi var i skogen och letade efter saker (gps istället för karta och kompass men hallå...), vi lyssnade på finlandssvensk musik och vi åkte båt. Det blir väl inte mer Jukola än så? Det skulle vara baren som fattades i så fall.

 

 

 

Tack för mej.