Helg i Stockholm. Och 75% Tjejklassiker.
1kommentarer
När mitt knä hoppade ur led och jag trillade ihop så tänkte jag två saker.
Det första var: Men jag ska ju vara i mitten på pyramiden.
Och det andra var: Jag ska ju springa Lidingöloppet om 3 veckor.
Vet ni vad? Jag hamnade aldrig i mitten på pyramiden. Och jag sprang inte Lidingöloppet heller.
Men biljetter till Stockholm var redan bokade och jag skulle ju ändå passa på att hälsa på mina kusiner. Så ja, Stockholm fick det bli ändå.
Tåget till Stockholm var för en gång skull i tid och väl framme på T-centralen sprang jag ihop med Martina, som jag typ satt ihop med under hela låg/mellanstadiet. Sen dess har vi nog inte mer än sett varandra någongång. Nu pluggar hon i Lund, vi hade suttit på samma tåg upp och jag önskade henne lycka till inför söndagens Lidingölopp innan vi skiljdes åt.
Lyckades lokalisera alla tunnelbanor och hamnade till slut i Bromma hos kusin Marie med familj. På perrongen lekte en skum man datten med sej själv. Men han brukade tydligen vara där fick jag höra så det var ingen fara. Ludvig och hårbollen Zack kom så snällt och mötte mej och det var en trött Susanne som somnade på 3 sekunder.
Lördagen var en mycket trevlig dag. Först hejaklack när Vilma spelade fotboll, resultatet är helt oviktigt... Lite shopping i Vällingby och så Släktträff Light på kvällen. Marie, Ludvid, Vilma, Anna, Ola, Alva, Birgitta, Bosse och så jag själv var på plats. I Maries kök. Det var trångt, god mat och hur mysigt som helst. Kvällen avslutades med tidernas bästa (ja förmodligen) film; Mamma Mia!
Så blev det söndag. Dags för Lidingö Tjejlopp och den sista delen i Tjejklassikern för mej, Hanna, Therese Frida och Linda. Men nej, springa var inte helt aktuellt utan det fick bli hejaklack den här gången. Oj vad det tog emot. Men aja, bara till att bryta ihop och komma igen. Där den Tjejklassikern ska få sej en omgång ett annat år, var så säker. Så himla surt bara att det bara var löpningen kvar...
Men dom andra sprang såklart, och som dom gjorde det. Ni är grymma tjejer. Och ett stort GRATTIS till Tjejklassikern.
Jag avslutade min helg i Stockholm med att träffa Martina på T-centralen en gång till. Och ta samma tåg tillbaka till Lund. Ett tåg som var en timme försenat när vi väl kom fram. Allt i sin ordning.
Tack för mej.
Det första var: Men jag ska ju vara i mitten på pyramiden.
Och det andra var: Jag ska ju springa Lidingöloppet om 3 veckor.
Vet ni vad? Jag hamnade aldrig i mitten på pyramiden. Och jag sprang inte Lidingöloppet heller.
Men biljetter till Stockholm var redan bokade och jag skulle ju ändå passa på att hälsa på mina kusiner. Så ja, Stockholm fick det bli ändå.
Tåget till Stockholm var för en gång skull i tid och väl framme på T-centralen sprang jag ihop med Martina, som jag typ satt ihop med under hela låg/mellanstadiet. Sen dess har vi nog inte mer än sett varandra någongång. Nu pluggar hon i Lund, vi hade suttit på samma tåg upp och jag önskade henne lycka till inför söndagens Lidingölopp innan vi skiljdes åt.
Lyckades lokalisera alla tunnelbanor och hamnade till slut i Bromma hos kusin Marie med familj. På perrongen lekte en skum man datten med sej själv. Men han brukade tydligen vara där fick jag höra så det var ingen fara. Ludvig och hårbollen Zack kom så snällt och mötte mej och det var en trött Susanne som somnade på 3 sekunder.
Lördagen var en mycket trevlig dag. Först hejaklack när Vilma spelade fotboll, resultatet är helt oviktigt... Lite shopping i Vällingby och så Släktträff Light på kvällen. Marie, Ludvid, Vilma, Anna, Ola, Alva, Birgitta, Bosse och så jag själv var på plats. I Maries kök. Det var trångt, god mat och hur mysigt som helst. Kvällen avslutades med tidernas bästa (ja förmodligen) film; Mamma Mia!
Så blev det söndag. Dags för Lidingö Tjejlopp och den sista delen i Tjejklassikern för mej, Hanna, Therese Frida och Linda. Men nej, springa var inte helt aktuellt utan det fick bli hejaklack den här gången. Oj vad det tog emot. Men aja, bara till att bryta ihop och komma igen. Där den Tjejklassikern ska få sej en omgång ett annat år, var så säker. Så himla surt bara att det bara var löpningen kvar...
Men dom andra sprang såklart, och som dom gjorde det. Ni är grymma tjejer. Och ett stort GRATTIS till Tjejklassikern.
Jag avslutade min helg i Stockholm med att träffa Martina på T-centralen en gång till. Och ta samma tåg tillbaka till Lund. Ett tåg som var en timme försenat när vi väl kom fram. Allt i sin ordning.
Tack för mej.
1 kommentarer
Marie
06 Nov 2011 09:03
Hej! Kul att läsa vad du hittar på:). Kul att du hälsade på oss och välkommen igen:). Kram
Kommentera