Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

I fredags var jag trött. Jättetrött. Men efter att ha luktat på en jätte-illaluktande ost på fikan på jobbet så vaknade jag lite. Dagen gick rätt fort tack och lov och min lilla snälla chef tyckte sen inte att jag skulle åka buss hem utan körde hem mej. Tack.
Sen försökte jag kolla på en film men ögonen bara trillade ihop.

Igår var det banläggning hela dagen. Banor till u-serien skulle fixas. Inte lätt på en pyttekarta där 2/3 av kartan består av en sjö. Men nu är jag nog klar.

På kvällen sen var det dags för årets besök på Sailet. Det är ett jädra hittepå som är i Karlskrona varje år. Det är väl som alla andra sånna tillställning förutom att det kommer massa båtar som man kan gå och titta på.  Jag, Ida och Anna träffades inne i stan och visste direkt vad vi ville spana på. Många värnpliktiga i stan har sina fördelar. =)  Sen blev det sång och dans halva natten vid scenen. Superbra musik hela tiden. Jag och Anna var nära att göra en favorit i repris från sjätte. Men vakten kom och räddade bänken innan den gick sönder. =)  Vid 1 stängde det där nere vid vattnet och folket drog sej upp på stan. Där träffade jag en del kompisar från högstadiet, mer eller mindre mysko. =)  Nån efterfest hos Wennerlund blev det aldrig, jag skippade den. Men bara det att han kom ihåg efter 3 år att han skulle fråga om han fick fisa var imponerande. Haha.

Idag har jag varit på standen hela dagen. Typ första gången den här sommaren. Det var varmt och mysigt och man kunde köpa glass av märket Diplomat is. Eller?  Heja Petra.


Tack och hej!