Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Som alltid när jag och Lena ska träffas så måste vi göra ett excelblad. Där fyller vi sen i vad vi har planerat och på så sätt ser vi vilka dagar vi är lediga bägge två och kan planera in en dejt.
Vi gjorde det här förra veckan och kom fram till följande: Vi kan ses imorgon, och nästa gång i september.
Hallå. September??  Det är ju aplänge dit. Hur kan vi vara så uppbokade? Jag har ju inte ens ett jobb....

Aja, sagt och gjort. Vi orkade inte vänta till september så hux flux hade Lena bokat en sista-minuten-biljett till Karlskrona. Sånt gillas ganska så jättemycket. =)



Onsdag förmiddag dök min favvo-pälskling upp. Vi gjorde något vi förmodligen aldrig ha gjort innan och aldrig kommer göra igen. Eller? Vi satte oss i varsin stol i solen. Bara satt där. Pratade skit. Hade det ganska mysigt. Och framför allt lugnt och skönt. Det händer sällan när vi ses. Och i ärlighetens namn så varade det inte så länge. Tror vi stod ut en timme. Sen var det full fart resten av tiden, precis som vi är vana vid.
Vad vi gjorde? Gissa?  =)

Vi letade, vi kröp, vi klättrade, vi grävde, vi såg otroligt dumma ut, vi pratade med den omtänksamma grannen, vi letade lite till, vi önskade oss fiskgratäng och kladdkaka i en låda, vi laddade telefonerna hos gynekologen, vi försökte ta hoppbilder, vi åt glass, vi lyckades få hela Nättrabys moppegäng att hjälpa oss att leta, vi träffade Felicia och mamma, vi gjorde snygga parkeringar, vi tittade på Glee och åt massa godis.



 

Ni hör jag själva. Helt fantastiskt. Eller tjugosjukt underbart som vi föredrar att kalla det.
Tack för din medverkan. Vi ses i september. Och just det, vecka 30.  =)