Azerbai...Azerbaj...Azerbadj... Äsch. Skit samma.

0kommentarer

Vore ju emot alla mina välorganiserade principer att inte skriva några rader om en av årets TV-höjdpunkter. Kvällen då hela Europa, och delar av övriga världen också för den delen, sitter och klankar ner på varandra. Värre än vanligt kanske ska tilläggas.
Ja det är så klart Eurovision Song Contest. Tillställningen vi älskar att hata.
Vi hävdar varje år att det bara gäller att ha flest och rätt grannländer. Men jag tror inte på det. För hur skulle i så fall vinnarna från dom senaste åren kunna komma från Serbien, Ryssland, Norge och Tyskland? Har dom lika många eller framför allt samma grannländer. Svar nej. Verkligen inte alls. Det känns bara som en liten halvdålig ursäkt för att det inte har gått så där fantastiskt bra för Sverige. Men teorin brister redan där, för i så fall borde ju inte Norge heller ha vunnit. Eller? Smaken är ju som baken, oavsett grannland.

Aja, skit samma och varsågoda och tyck precis vad ni vill. Jag älskar det här. Älskar den ena pinsamma discotrudelutten efter den andra. Älskar den halvtaskiga engelskan. Älskar kläderna, danserna, farmor i gungstolen, den utdragna omröstningen...ja allt!

Och i år gick det ju riktigt bra för Sverige. Såg länge ut att gå väldigt ganska jättebra för Sverige. Så kom det några och spurtade om på slutet. Som Italien. Hallå! Vad hände där? Italien tillhörde ju utan tvekan top 5 sämsta bidrag den kvällen. Tillsammans med Grekland och Georgien.
Bäst var helt klart Irland. Bröderna som skulle få ett eget hål i ozonlagret uppkallat efter sej på grund av all hårspray som gått åt till deras frisyrer. Som två studsbollar for dom omkring på scenen och förgyllde åtminstone min kväll.

Men Sverige då. Bra kämpat vår Eric Saade.
Och helt ärligt. Igår när jag åkte bil hem från Kallinge så lyssnade jag på texten för första gången tror jag. Då skämdes jag lite. Så nu tänker jag låtsas att jag inte begriper ett ord engelska nästa gång jag hör Popular. För det är en rätt okej låt... om man inte förstår vad dom sjunger vill säga.

Jaha. Vann gjorde alltså landet som ingen kan stava till. Jag tänker inte ens försöka här. Googlade på det och fick upp flera alternativ så nej. Jag tänker inte ge mej på det. Men Grattis ändå.

Avslutar med att bjuda på Irlands bidrag. Jag har lite svårt att sitta still när jag hör och ser dom. Hittade tyvärr ingen vettigt klipp utan presentationen på ett språk jag inte begriper. Men ni får stå ut med den.

Good Evenig Europe!

Kommentera

Publiceras ej