Det gaur inte.

0kommentarer

Dialekter är roligt. Ibland går det bara inte att dölja vart man kommer ifrån. Som i måndags.
Stod i liften och fram kom en man i knallgult helställ. Frågade någonting om öppettider. Tror inte ens att jag hörde frågan ordentligt. Det enda jag hörde var den underbara brutala Karlskrona-dialekten. Folk tycker att jag pratar roligt ibland men tjena. Här var det så jag hade svårt att hålla mej för skratt. Eller nej, jag kunde inte hålla mej för skratt.
Mannen i gult åkte upp. När han kom ner igen var jag tvungen att fråga:¨
- Är du från Karlskrona?
- Jajamen, från Nättraby...

Efter återkommande samtal hela dagen, och hela veckan för den delen, har vi kommit fram till att hans föräldrarhem ligger 3 hus från mitt, granne med sop-Lennart. Nu bor mannen i fråga på Parkvägen, strax innan katastrofområdet. Han talade om för mej att pappa minsann höll på att renovera stugan på tomten. Haha, tur att nån håller koll på pappa när jag inte är hemma.

Det är konstigt hur det helt plötsligt känns som om man känner någon, efter ett kort samtal. Bara för att man råkar vara från samma lilla håla och nu möts 110 mil därifrån.
Lovar att jag ska säga hej nästa gång jag möter honom på Ica där hemma. =)





Kommentera

Publiceras ej