Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Våren har kommit till Åre och det med besked. Eller den dök väl upp för ganska längesen men jag tror vi har försökt ignorera det lite halvt. Neeeej det är mycket snö kvar. Eller?
Nej vet ni vad. Nu är det inte mycket snö kvar. Typ ingen alls. Ändå så kämpar vi in det sista. Vi skottar och skottar och skottar den lilla snö vi har för att lägga den där den bäst behövs för tilfället. Problemet är bara att nu finns det ingen mer snö att skotta. Däremot mindre oceaner har vi gott om. Vattenpumparna går för fullt och det utkämpas VM i dikes-grävning. En och annan lerpöl kan vi också bjuda på.
Och alla gäster, stackarna. Eller vänta, sa jag alla. Jag menar alla 5! Det är lite körigt på jobbet. I söndags hann vi nog bara fika i 2 timmar och igår säkert bara 3 timmar... Där satt vi på varsin stol i Förberget med en kaffekopp i handen och tittade på två tomma liftar. Himla givande.
Nere vid påstiget i Järven var det spännande igår. På var sida om påstiget finns nu en insjö med blandade djup. Det går en lite smal snöbro över detta vattenflöde och där ska gästerna försöka fånga liften. Ja dom får tyvärr försöka fånga den själva för om jag ska hjälpa till måste jag ställa mej i vattnet. Man får nämligen inte plats mer än en människa på den här snöbron, den är för smal. Därav fick vi även rekomendera gästerna att åka en och en i liften. Känns ju bra när vi hela vintern stått och tjajat på dom att åka två och två...

Men nu är förnuftet fångat. Eskil började slakta den ena liften den andra och igår blev sista dagen för våra trogna vänner med vändhjul. Eller ja, förutom Vargen och Nallen som tydligen ska kämpa lite till. Drunkna inte kära barn.



Snöbro i Järven



Även vår kära lifthund Jack har det lite körigt på jobbet...