Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

-Vad gjorde du i lördags?
-Jag sprang orientering.
-Jaha, vad gjorde du mer då?
-MER??!! Tror du jag hann göra nåt mer??



Så var det dags för årets orienterings-drabbning. Kvällen vi alla väntat på ett helt år. Kvällen man tror att man är förberedd på. Kvällen då man inte har en aning om vart man kommer hanmna, och när man kommer hamna där...

Det är förstås Plockepinn. Förmiddagen gick mest åt till att slappa, det blev lite matlagning och sen helt plötsligt var det dags att sätta sej på bussen mot hemlig destination. I år hamnade vi i Näsum.
38 patruller skulle ge sej ut. Som nummer 18 i startordningen startade vi, Erika, Jonas och jag. Klockan var nu ca 16:30 och det var redan bäckmörkt ute.


Jag och Erika var pigga och glada innan start. Hur vi såg ut efter ska ni vara väldigt glada att det inte finns någon bild på.



Första slingan, 3,5km, gick helt okej. Förutom en megabom. Stenar i grönområden är underbara. Framför allt när kartan in stämmer...
Andra slingan, 3km, gick rätt bra. Det var några kontroller som ställde till det lite för oss. Grönområden även här såklart.
Total tid på dom första slingorna: ca 3 timmar. Med andra ord mina bästa två första slingor någonsin. =)

    Slinga 1 & 2

Dom hade varit rätt så snälla på dom två första slingorna i år. Inte bara en massa hemska grönområden (även om det var gott om dom också) utan en hel del öppen fin skog. Det tackar vi för. För att väga upp det här så var backstrecket extra spännande i år.

Tredje och sista slingan, ca 10km. Backstreckskarta från 1956. Nu kom ösregnet. Skönt för oss....
Började med att bomma ettan med en hel del. Men vi var tack och lov i gott sällskap när vi letade som galningar en stund. Till slut dök den upp. YES!!  Den tappra skaran som letat vägrade sen splittra på sej. Eller om vi ska vara ärliga, vi vägrade släppa Micke och Carina. =)  Uppför höjder, längs vägar, genom grönområden, badandes i kärr och bäckar så kämpade vi på och tvåan och trean gick galant.
SEN blev det intressant. Fjärde kontrollen var inte sammarbetsvillig. Inte nånstans ärligt talat. Vi letade, gick runt, kom tillbaka till samma ställen, nya gissningar, ny plan, lite mer letande. Så här höll vi på i säkert 1,5 timme... Sen helt plötsligt. Vi visste var vi var. Wohooo... Synd bara att det var ca 2km ifrån kontrollen. Men men, det var positivt där vi stog dyblöta, lite lagom kalla och övertrötta... Ett försök till. Men neeej, det ville sej bara inte.
Vår 15 man stora klunga delade upp sej. Hälften gav upp och gick till målet. Hälften fortsatte att leta.
Jag tillhörde gänget som gav upp. Vid midnatt nådde vi målet.

Total tid på alla 3 slingor: ca 7,5 timme. Nattorientering i spöregn. Det är grejer det. =)



Fick dock ett mindre utbrott en stund senare när viss information kom fram. När vi gav upp så stog vi ca 30m ifrån kontrollen som vi letat efter i timmar. Klungan som fortsatte leta hittade den ganska snabbt efter vi gett oss av. Känns inte alls surt.......
Men men. Jag hade en riktigt trevlig natt ändå, tro det eller ej. Vid 01:00 blev det middag i Bunkern, därefter prisutdelning och sen godnatt. Hade dock lite problem att sova för hur jag än la mej, hur jag än vred och vände på mej så bara skrek benen.

Dagen efter är man inte jättepigg. Att gå 5 meter är hemskt, det gör ont precis överallt. Det är som en rejäl jädra bakfylla, trots att det inte varit en droppe alkohol inblandad. Nu vill mina ben vila lite...

Man kan ju fundera på vad det är som gör att man orkar så länge egentligen. Det finns inte energi i kroppen till 7,5 timme. Envishet? Hemlängtan? Jävlar anamma? Allt för att hålla värmen? Totalt idioti? 


Det kan vi fundera på till nästa år, för då kommer vi igen på Plockepinn 2010.
Over and out.