Hon vandrar längs krokiga vägar hon själv trampat upp...

Den något baktunga Pärlan lämnade Nättraby i tisdags morse. Efter många timmar och ett par felkörningar så nådde jag målet; Hotell Karna i Uppsala. Hos Karna blev det cykling i mörker, myspys i soffan och så träning med OK Linne. Jag törs nog lova att det var den sista barmarksträningen i år. I skogen var det lagom blött och lerigt. Det är så skönt att bada när man känner att man först trampade igenom ett tunt istäcke. Lagom trötta och med lera upp till öronen blev det efterlängtad dusch, bastu och mat med Linne-folket.
Tack för mycket trevligt besök i Uppsala, jag kommer i april igen Karna. =)

Igår fortsatte den långa färden och aldrig förr har jag kännt mej så manlig. Jag syftar inte på att jag satt och skrålade Fångad av Stormvind utan på att jag flera gånger längs vägen stog med huvudet rakt ner i motorhuven. Spolarvätska hit, kylarvätska dit och oljestickor till höger och vänster. Heja Susanne lixom. Men att fylla på olja tillhörde överkursen så då fick några snälla gubbar på Statoil rycka in.

Efter att ha slirat dom sista 5 milen fram till Åre så kom jag i alla fall fram. Nu är jag här, ikvarterad i lägenheten på Granlidsvägen. Min ena sambo har varit på besök men flyttar inte in förrän på söndag. Den andra sambon kommer i februari.

Åre är underbart. =)  Termometern visade -10 C i morse, här ligger en hel del snö och det står en tjusig julgran utanför mitt fönster.
Och Skidåkningspremiären, jodå, den är avklarad. Det blev 2 åk idag. Mmmmm, härligt. =)


Allt för nu.