Natt DM
0kommentarer
Som Plockepinn fast utan backstreck.
Ja, så kan man väl ungefär sammanfatta gårdagens Natt-DM i Blekinge. Eller iaf till en kontroll. Bingokontroll alabama. Det hade den varit även på dagen. Vi var ett litet fint gäng på 4 personer, jag, Maria, Lennart och nån från Vilse, som började vår strapats mot kontrollen. Men det blev inte så bra. Tillslut hade vi ingen koll alls på var vi var. Från alla håll såg man hur det kom fler och fler lampor och till slut var vi ganska många som sprang omkring där fram och tillbaka som yra höns och letade. Men inte hittade. Då efter en stund dyker han upp. Mannen med kollen. Willy Olsson. "Den ska sitta 43 meter till ditåt" säger han och det kan baske mej inte varit mycket det slog på. För mycket riktigt. En liten bit fram ligger den förbaskade stenen och letandet var över. För övrigt gick det väl hyffsat. Det blev en förkrossande seger i den stora klassen D20. Det var jag och....... just det, det var visst bara jag som sprang den klassen. =)
Efteråt åkte jag hem till Ida och där blev det fixning och sen åkte vi och Julia till Galgamarken. En stor eloge till alla grannar där som stog ut med våra vackra stämmor hela kvällen/natten. Singstar är verkligen superkul. =) Kvaliten varierade mycket när det gåller sångkunskaper och sjungandet. Haha. En mycket trevlig kväll. Att sen hitta ut från Galgamarken var lättare sagt än gjort. Här har man bott i Karlskrona hela sitt liv men det första gången jag var där. Det är ju nästan pinsamt. Aja, efter två återvändsgator kom ´jag ut. Fast inte alls där jag trodde jag skulle komma ut.
Och djur borde hålla sej i skogen när det är mörkt. Höll på att kvadda både en kanin och två katter igår. Puckon.
Alla vägar bär till Alltidhult är ett kännt ordspråk och imorgon stämmer det iaf. För då är det lång-dm där.
Over and out.
Ja, så kan man väl ungefär sammanfatta gårdagens Natt-DM i Blekinge. Eller iaf till en kontroll. Bingokontroll alabama. Det hade den varit även på dagen. Vi var ett litet fint gäng på 4 personer, jag, Maria, Lennart och nån från Vilse, som började vår strapats mot kontrollen. Men det blev inte så bra. Tillslut hade vi ingen koll alls på var vi var. Från alla håll såg man hur det kom fler och fler lampor och till slut var vi ganska många som sprang omkring där fram och tillbaka som yra höns och letade. Men inte hittade. Då efter en stund dyker han upp. Mannen med kollen. Willy Olsson. "Den ska sitta 43 meter till ditåt" säger han och det kan baske mej inte varit mycket det slog på. För mycket riktigt. En liten bit fram ligger den förbaskade stenen och letandet var över. För övrigt gick det väl hyffsat. Det blev en förkrossande seger i den stora klassen D20. Det var jag och....... just det, det var visst bara jag som sprang den klassen. =)
Efteråt åkte jag hem till Ida och där blev det fixning och sen åkte vi och Julia till Galgamarken. En stor eloge till alla grannar där som stog ut med våra vackra stämmor hela kvällen/natten. Singstar är verkligen superkul. =) Kvaliten varierade mycket när det gåller sångkunskaper och sjungandet. Haha. En mycket trevlig kväll. Att sen hitta ut från Galgamarken var lättare sagt än gjort. Här har man bott i Karlskrona hela sitt liv men det första gången jag var där. Det är ju nästan pinsamt. Aja, efter två återvändsgator kom ´jag ut. Fast inte alls där jag trodde jag skulle komma ut.
Och djur borde hålla sej i skogen när det är mörkt. Höll på att kvadda både en kanin och två katter igår. Puckon.
Alla vägar bär till Alltidhult är ett kännt ordspråk och imorgon stämmer det iaf. För då är det lång-dm där.
Over and out.
Kommentera